Rosenbröijer, Maj-Lis

Den finländska landskapsarkitekturens ”grand old lady” Maj-Lis Rosenbröijer avled den 11.11.2003 i sitt hem i Hagalund, 77 år gammal. Hon var född den 4.3.1926.
Redan som liten flicka drömde Maj-Lis Backman om att bli trädgårdsarkitekt. Hon inledde sina studier vid Helsingfors universitets agro-forstvetenskapliga fakultet och fortsatte studierna i Köpenhamn. Tillbaka i Finland grundade hon sin trädgårdsplaneringsbyrå 1957.
Maj-Lis blev känd genom att vinna flera trädgårdsplaneringstävlingar. År 1958 vann hon första pris för sitt förslag till en trädgårdsutställning i gamla Mässhallen. Hon lämnade in två förslag till tävlingen – det ena gjorde hon under de två sista dygnen – och vann både första och andra pris. En viktig milstolpe i Maj-Lis karriär var när hon vann den planeringstävling som anordnades av Helsingfors stad och Helsingfors trädgårdsförening om en fast trädgårdsutställning. Utställningen hade formen av en park, som anlades 1961–62 i Alphyddan och heter i dag Leninparken. I det bergiga landskapet planerade hon en vacker och spännande stadspark med slingrande stigar, viloplatser, exotiska träd och buskar samt en porlande bäck.
I början av sin karriär, på 1950–60-talen, planerade Maj-Lis många privatträdgårdar. En välplanerad trädgård skulle en­ligt henne vara enkel med klara linjer. Hon var mycket noga med att material- och växtval skulle harmoniera med byggnaderna och naturen. Hon var stilsäker och kreativ i användningen av natursten och trä. Ofta använde hon vilda växter, men kunde som blickfång föreslå exotiska arter som t. ex. valnöt, alpros, klippstånds och astilbe.
Maj-Lis var medlem i flera tidningsre­daktioner, och hennes planer och de anlagda trädgårdarna beskrevs i bl. a. Kaunis Koti, Avotakka och Kotiliesi – till mången ägares stolthet. Vid samma tider (1968) publicerade hon boken ”Pihoja ja puutarhoja” tillsammans med Kaunis Kotis huvudredaktör.
Maj-Lis planerade i slutet av 1960-talet en upprustning av Gullranda park, som ursprungligen planerats av Svante och Paul Olsson. Samtidigt anlades en ny del – Kedjan – där små trädgårdspartier ligger efter varandra som smycken på en halskedja. Maj-Lis fortsatte även trädgårdsarkitekt Jussi Jännes arbeten efter hans död 1967. Det mest omfattande var miljön kring Saima kanal.
Naturen och skärgården inspirerade Maj-Lis i planeringsarbetet. Hon följde noga med de nya strömningarna inom landskapsarkitekturen och var för fin­-länds­ka förhållanden ofta före sin tid. Hennes målsättning var att hela tiden utveckla den finländska trädgården bl.a. ­genom att använda inhemska, vilda växter som blåbär, ljung, mjölon m. m. i trädgårdar och parker. Hennes budskap till studenterna var också, att vi inte skall förlora greppet om vår finländska natur, även om vi blir alltmer internationella. Vem är intresserad av att se likadana parker över hela Europa!
Förutom privata trädgårdar, parker och kyrkogårdar planerade Maj-Lis miljön kring stora offentliga byggnader, bl.a. ­Satakunta centralsjukhus i Björneborg, Jorvs och Bolarskogs sjukhus i Esbo, Nokias huvudkontor i Kägelviken i Esbo. På toppen av sin karriär planerade hon omgivningen kring presidentens tjänstebostad Talludden i Helsingfors samt Maila Talvios park intill Talludden.
Maj-Lis planerade flera trädgårdar i träd­gårdsstaden Hagalund. Hon var aktiv i Hagalunds gilles verksamhet och var medlem i domarkommittén för tädgårdstävlingar i Hagalund. För sina förtjänster tilldelades hon av Asuntosäätiö den uppskattade Hagalund-medaljen år 2003. Hon hedrades med Grönförbundets förtjänstmedalj i guld år 1976. År 1992 erhöll hon Grönförbundets miljöpris för miljön kring EVTEK (Esbo-Vanda tekniska yrkeshögskola) i Esbo.
Maj-Lis var en aktiv föreningsmänniska, hon deltog i såväl nordiskt som internationellt samarbete och representerade den finska landskapsarkitektföreningen på flera internationella kongresser. Hon var under en tid finsk redaktionssekreterare för den danska facktidskriften ”Land­skab”.
Maj-Lis sista stora utställningsplanering var vårträdgårdsutställningen 1997 i Helsingfors mässcentrum och hennes te­ma ”Månbron” väckte stor beundran.
Maj-Lis var en glad och slagfärdig människa och allmänt omtyckt person. Vi är många vänner som minns henne med glädje och vemod.

CHRISTINA LAURÉN
landskapsarkitekt MARK