F. 9.2.1917
D. 21.6.1994
Den 21 juni 1994 avled pensionerade folkskolläraren Leo Achrén efter en korthäftig sjukdom. Han var född i Vörå den 9 februari 1917 och därmed 77 år vid sin död.
Efter ett år i Vörå folkhögskola vann han 1936 inträde i Nykarleby seminarium därifrån han dimitterades 1941. Han hade före det deltagit i vårt vinterkrig 1939–40.
Efter dimissionen från Nykarleby seminarium blev han på nytt utkallad till fortsättningskriget där han tjänstgjorde till fredsslutet 1944. Vårterminen 1945 tjänstgjorde han som vikarie i Koskö folkskola i Kvevlax.
På hösten blev han vald till lärare och föreståndare för Pjelax folkskola i Närpes, där han tjänstgjorde till 1954, då han blev vald till lärare i trä- och metallslöjd vid Närpes fackliga fortsättningsskola. Men redan följande år erhöll han en motsvarande tjänst vid den då nyinrättade medborgarskolan. Där tjänstgjorde han till 1970, då han anställdes vid den nyinrättade försöksgrundskolans högstadium. Där tjänstgjorde hantill sin pensionering 1975.
Achrén tjänstgjorde också som lärare vid Närpes medborgarinstitut från 1946 till 1975.
Achrén var mycket mångsidigt begåvad och utövade sin lärargärning både med inspiration och entusiasm. Han väckte därmed elevernas intresse och sporrade dem att göra sitt bästa.Under tjänstgöringsåren i Närpes deltog han med stort intresse i bygdens olika kulturföreningar.
Han var rätt länge ordförande i Pjelax ungdomsförening och styrelsemedlem I Sjunde ungdomsringen samt även i styrelsen för Sydösterbottenssång- och musikförbund.
Nämnas kan att han startade Närpes stråkorkester och även Närpes konstklubb där han var en flitig utövande medlem.
Efter hans pensionering delade familjen sin tid under vinterhalvåret mellan Vasa och Vörå, medan sommaren mest tillbringades i deras sommarstuga i Pjelax skärgård.
I Vörå deltog Achrén flitigt i Vörå släkt- och hembygdsforskarförening. Då krigsveteranema i Vörå utarbetade sin bok Vöråbor i fält, så var Achren dess sekreterare och svarade mest för det praktiska arbetet med boken.
Vi minns hans livsgärning med aktning och vördnad.
EMIL KAUSTINEN