f. 31.1.1941
d. 23.3.2020
När Bengt Backman tragiskt förolyckades i en traktorolycka vid Folkhögskolan i Näsby i Houtskär i slutet av mars rycktes han bort på stranden av sitt barndomshem och intill sina fiskevatten. Vid folkhögskolan hade hans föräldrar varit lärare och där inledde också han sin yrkesbana. Från Näsby begav han sig till sina många uppdrag, kommunala och skärgårdspolitiska. Bengt Backman, född 1941 i Houtskär, återkom gärna till sin barndom och det sociala livet vid Houtskärs Kyrkliga Folkhögskola som präglat honom starkt.
På Bengts tid, före grundskolan, måste den som ville utbilda sig vidare söka sig till ett läroverk annanstans. Bengt tog studenten i vad som i dag är Katedralskolan i Åbo. Efter det blev det Åbo Akademi och en pol mag examen. Samtidigt som han var lärare vid folkhögskolan, var han en stor del av tiden kommunfullmäktiges ordförande i dåvarande Houtskär kommun. Redan efter ett halvt dussin år gick han vidare och blev rektor för Svenska Österbottens Folkhögskola/folkakademi (SÖFF) i Närpes. Till Åboland återvände han 1978 som rektor för Pargas arbetarinstitut. Han lämnade det för att i början av åttiotalet starta upp den för Korpo och Houtskär gemensamma Skärgårdshavets högstadieskola, dvs klasserna 7 -9, då den minsta i landet. För den hade Bengt varit en av de stora kämparna. Regeringens beslut om saken 1979, ”trots den svenska länsskolavdelningens rabiata motstånd”, ¨var¨, skrev Bengt, ”för vår del av skärgården ett helt avgörande beslut”. Bengt blev alltså det nya högstadiets första rektor. Redan följande år blev han kommundirektör för sitt Houtskär, ett mångsidigt uppdrag i den lilla skärgårdskommunen, på den tiden med stort behov att påminna läns- och riksmyndigheter om skärgårdens särförhållanden. Det passade Bengt. Hans förmåga att med, som det nu heter, låg profil resultatrikt driva hemkommunens och skärgårdens intresse var till stor nytta. För sina insatser förlänade presidenten sedermera honom titeln Kommunalråd.
Backman var i många år medlem av Skärgårdsdelegationen som regeringen tillsatt. ”Engagemanget i Skärgårdsdelegationen har för mig personligen betytt mycket” säger Bengt i dess historik. Men det är lätt att se att han själv i den tillförde kunskap om skärgårdens verklighet och vilka utmaningar som fanns. Han underströk i samma skrift ”att det står i hela rikets intresse att skärgården fortsätter leva året om, vilket då givetvis förutsätter en fast bosatt befolkning”. Samtidigt drev Houtskär tidigt på samarbete mellan fritidsbor och lokala beslutsfattare. Men Bengt var ingalunda bara ”byråkrat”, om det uttrycket alls kan användas i detta sammanhang. Han intresserade sig aktivt för och deltog också i olika slag av kultur- och andra mera fritidsbetonade aktiviteter, gällde det sedan musik, bygge av hus och båt, allmogesegling osv. Det fortsatte han med ända till slutet. Ännu vid sitt frånfälle var han aktivt engagerad i föreningen HKF, som han lett unders skiftande öden i 35 ofta mycket tunga år. Föreningen vårdar idag Houtskärs kyrkliga folkhögskolas traditioner och fungerar numera som kursgård, härbärgerande företrädesvis skriftskolor, en verksamhet som Bengt alltid poängterade betydelsen av. Trosfrågor var viktiga för Bengt. Pensionärsbostadsföreningen, Kulturgillet med det fina skärgårdsmuseet, Pro Houtskär och allmogesegling är ytterligare exempel på föremål för han stora engagemang inom tredje sektorn. Åtskilliga är de talkotimmar där denna händiga hantverkare lämnat bestående spår. På sitt anspråkslösa sätt ställde han alltid upp både med praktiskt jobb och ledarskap.
Bengt var ingen stor karl, men han hade breda axlar. Lokalt stod han, inte för åsikten, utan insikten, att i en kommun som består av tidigare starka skärgårdskommuner och -samhällen, är fungerande och levande delar en förutsättning för en stark helhet. Det förutsätter ett öppet sinnelag och flexibilitet hos beslutsfattarna. Skärgård är, för att använda ett modeord, ett av de allra starkaste branden i Åboland. Det gäller att slå vakt om det. I Åboland har Bengt Backman på senare tid kanske främst synts som ordförande för Åbolands skärgårdsstiftelse, som kom till år 2007. Han var en av dess främsta tillskyndare och fungerade som stiftelsens ordförande till för bara någon månad sedan. Han var ännu medlem av styrelsen den olyckliga dagen i mars. Engagemanget i skärgårdsstiftelsen underströk hans intresse för hela Åboland och hans insikt om resultatens betydelse. Förvärvet av Brännskär i Nagu tillsammans med Svenska småbruk och den nyskapande verksamhet de nya boarna och Skärgårdsstiftelsen med dess engagerade medarbetare under hans ledning satt igång kan tjäna som ett exempel för framtiden, i vår skärgård och annanstans. Så var Bengt, för att ta ett färskt exempel, också den som drev fram beslutet att Stiftelsen förvärvade Rosala gamla skolbyggnad för att möjliggöra inflyttning av familjer med barn för att trygga Rosala Hitis skolas framtid. Fungerande samhällsservice är en förutsättning för en levande skärgård. Att skolan här är central förstod Bengt bättre än de flesta. ”Skärgårdens röst har tystnat” löd en av kondoleanserna efter hans frånfälle. Och visst, Bengt Backman var en mycket stark röst för skärgården, lokalt, i Åboland och nationellt. En stor åbolänning är borta. Bengt Backman lämnar ett tomrum, som kräver engagemang av många att fylla.
Styrelsen, Åbolands skärgårdsstiftelse Styrelsen, Föreningen HKF