f. 31.8.1869
d. 8.7.1932
Den 8 juli 1932, då professor Edvard Blomqvists livstråd avklipptes, avslutades ett liv mättat av energi, fyllt av arbetsglädje och rikt på intresse icke allenast för den verksamhet han ägnat sig åt utan också för allmänna värv och bland dem främst sådana, som berörde hans svenska hembygd. Född den 31 augusti 1869 av svensk allmogesläkt, framlevde han den största och bästa delen av sitt liv i Helsinge socken och skänkte denna kommuns framåtskridande i kulturellt hänseende mycken tid och ett betydande arbete.
Edvard Blomqvists utvecklingsbana var i korthet: student 1886, ingeniör 1890, fil. kandidat 1894 och fil. licentiat 1897 efter att hava i Berlin, Potsdam och Ziirich bedrivit studier i astronomi, geodesi och matematik. Fil. doktorsgrad fick han 1903 och professorstitel år 1919.
Vid flere järnvägsundersökningar var han med. Vid överstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna tjänstgjorde han som geodet åren 1897-1905 och utnämndes år 1908 till chef för hydrografiska byrån, från vilken post han på grund av sjuklighet avgick 1930. Också en rätt betydande lärarverksamhet utövade Edvard Blomqvist i det att han i särskilda repriser tjänstgjorde som lärare vid Polytekniska Institutet under åren 1897-1907, som extra lärare vid Helsingfors industriskola 1898-1908 och vid Universitetets agrikulturekonomiska sektion 1915-1920.
Redan som student åtnjöt Blomqvist stort förtroende i kamratkretsen, vilket fick ett uttryck i att han valdes till ordförande i Teknologföreningen och därpå år 1912 till medlem i de äldres råd, i vilken befattning han kvarstod ända till sin död. Sekreterare i Tekniska föreningen var han 1907 och 1908 och dess ordförande åren 1914 samt 1919-1921. Hedersledamot blev han 1930. I detta sammanhang må nämnas, att Blomqvist var en av initiativtagarna till Svenska tekniska vetenskapsakademin, vars första sekreterare han blev, och vilken post han skötte med energi och intresse. I Sällskapet för Finlands geografi var han ordförande 1914-1915.
Edvard Blomqvists betydelsefullaste arbete till gagn för landet ligger i hans gärning som grundläggare av och förste chef för Hydrografiska byrån. Efter att i Tyskland, Schweiz och i flere andra länder ha studerat detta verksamhetsfält, vidtog han med organisationen av byrån och utvecklade densamma till en institution, som genom arbete på rent vetenskaplig bas lärde oss känna många av våra stora vattendrag och deras nycker i hydrologiskt hänseende till praktiskt gagn i främsta rummet för vår industri. Ett otal siffror i många digra publikationer vittna om det väldiga arbete, som Hydrografiska byrån presterat och om dess chefs organisationsförmåga, energi, kärlek till arbetet och klarblick för resultaten.
Dock, för de flesta läsare av Svenska Folkskolans Vänners kalender är Edvard Blomqvists här ovan skildrade gärning av ringa betydelse i jämförelse med det arbete han utfört till fromma för sin hemsocken Helsinge och till gagn för Finlands svenska befolkning. På Edvard Blomqvists initiativ tillkom år 1907 såsom en bland de allra första i vårt land kommunalfullmäktigeinstitutionen i Helsinge. Själv var han medlem av kommunalfullmäktige åren 1907-19I7. Det var också han som tog initiativet till Nylands svenska landskommuners kommunala centralbyrå, vilken började sitt arbete år 19I6. Ett mycket betydande arbete nedlade Blomqvist på Helsinge sockens folkskolor. Varmt omhuldade han den fasta småskolan och lyckades också få denna väl organiserad i kommunen. Många år var han kommunens inspektor för småskolorna. Då kommunen tillsatte en folkbildningskommitte, vilken tilldelades myndighet av en högre folkskoledirektion för alla folkskolor, blev Blomqvist dess ordförande. Otaliga äro de resor han gjort, många de sammanträden han hållit, vidlyftiga de kalkyler han utfört och digra de redovisningar han granskat i denna sin egenskap, ty på denna kommitté ankom icke allenast att förbereda nya skolors anläggning utan också att granska alla skolors budgeter samt förslag till remonter och nybyggnader ävensom deras årsredovisningar samt att se till att de pengar kommunen kunde anslå för folkskolorna på ett rättvist sätt fördelades mellan de olika skolorna.
Aldrig svek Edvard Blomqvists vilja att uppoffra tid och möda för denna uppgift. Påpekas bör måhända, att på den tiden avlönades ej folk för verkställighetsåtgärder. Ordföranden fick själv göra det mesta. Ett mycket intresserat arbete ägnade Blomqvist också Helsinge sockenbibliotek. Föreningens Svenska Odlingens Vänner i Helsinge ordförande och drivande kraft var Edvard Blomqvist från föreningens stiftande år I906 ända till våren I932, då han på grund av sjuklighet avgick. Här bör omnämnas, att denna förening utger Helsinge sockens historia samt är ägare av Hertonäs museum, i vars styrelse Blomqvist var ordförande.
Bland Helsinge sparbanks principaler satt Blomqvist som ordförande åren 1908-1917. I sin hemsockens politiska liv deltog Blomqvist med stort intresse. Många år var han ordförande i svenska folkpartiets lokalstyrelse i Helsinge och representant för mellersta Nyland i Folkpartiets förstärkta centralstyrelse. Många äro också de partidagar, där Blomqvist med allvar deltagit i mötesförhandlingarna och efter dem väckt glädje och gott humör genom sina glada, ofta av honom själv komponerade visor.
Till Edvard Blomqvists politiska intresse kan också hänföras hans varma önskan att den svenska jorden må bevaras i svenska händer. I detta syfte tog han år 1906 initiativ till det företag, som år 1907 startades under namn av A.B. Svenska småbruk och egna hem. Det var Blomqvists hemsocken Helsinge, som till en början var detta bolags verksamhetsområde, vilket dock snart betydligt utvidgades. I bolagets första styrelse satt han som ordförande och kvarstod på denna post ända till någon månad före sin död. I planen ingick också stiftandet av ett liknande bolag för våra mindre svenska städer. Denna idé kunde av ekonomiska skäl ej förverkligas, men utgör ett bevis på Blomqvists initiativrikedom och praktiska svenskhetsintresse. I Helsinge norra skyddskårs arbete tog han livligt del, avancerade till korpral och tjänstgjorde som chef för pioniärplutonen.
Blomqvists varma intresse för vår svenska folkbildning förde honom in i för denna verkande organisationer. Så satt han i styrelsen för Svenska Folkakademin från denna läroanstalts start år 1908 ända till för ungefär ett år sedan, då han avgick på grund av sjuklighet. Han var många år ordförande i styrelsen. I styrelsen för Svenska Folkskolans Vänner invaldes Blomqvist år 1915 och blev ordförande år 1917, från vilken post han avgick år 1931. Hans insats i föreningens verksamhet, som skildras i ingående i femtioårshistoriken, har lämnat spår som komma att bestå för framtiden. I Edvard Blomqvists själ låg kraftig vilja, beslutsam energi, stor, uppoffrande arbetsförmåga, men där fanns också ett glatt och vänsällt sinne, förmåga att i bunden form ge uttryck åt satir och glada stämningar ävensom sångarbegåvning. De förra skapade den verksamme mannen och medborgaren, de senare människan, vännen, den glade och gode kamraten. I svenskbygdens hävder står hans namn med kraft inristat.
E.v.R.