F. 1.4.1907
D. 6.3.1995
Författaren, historikern Anna. Bondestam avled den 6 mars 1995. Hon föddes den 1 april 1907 i Jakobstad som dotter till Otto Elfving och hans hustru Lina och växte upp i Skatans arbetarkvarter.
- Mamma arbetade 54 år på Strengbergs mtobaksfabrik. Pappa var plåtslagare till yrket. Det är han som har gjort taket till vattentornet här i stan, berättade Anna Bondestam när jag våren 1987 besökte henne i Jakobstad inför hennes 80-årsdag.
Det var i hemmet och i barndomen Anna Bondestams unika kunskap om den finlandssvenska arbetarklassens liv grundlades. Hos fadern som var aktivsocialist fick hon ett politiskt föredöme. Själv var hon livet ut socialdemokrat.
Anna Bondestam avlade fil.kand. Examen 1931. Fem år senare debuterade hon med den burleska folklivsskildringen "Panik i Rölleby". Boken lanserade henne som författare och är i pjäsform fortfarande populär i hemstaden. Sitt konstnärliga genombrott fick hon 1946 med "Klyftan", en delvis självbiografisk kortroman om en liten flickas traumatiska upplevelser under inbördeskriget. "Klyftan" bröt tystnad och tabun kring brödrakriget och är en av den finlandssvenska litteraturens bestående klassiker.
Vid sidan av "Klyftan" är Anna Bondestams två mest framträdande skönlitterära verk "Vägen till staden" och "Stadens bröd", som i romanform skildrar industrialismens barndom. De är starka episka skildringar som bygger både på inkännande socialt patos och på gedigna bakgrundskunskaper. I intervjun 1987 förklarade hon sin arbetsmetod:
- Under femtiotalet var jag studiesekreterare vid Arbetarnas bildningsförbund och kom att läsa en del socialhistoria. Då upptäckte jag att Jakobstad har en helt annorlunda historia än alla de andra slumrande finlandssvenska småstäderna. I början av seklet industrialiserades staden kraftigt, Strengbergs utvidgade, mekaniska verkstan och spetsfabriken kom. Till staden strömmade svenskt folk från grannsocknarna och inlandet. Arbetarstadsdelarna utvidgades. När jag väl insett vilken typisk tidsspegel Jakobstad vid sekelskiftet var, tog jag det som min uppgift att skildra detta.
Efter "Stadens bröd" väntade man sig en tredje del om tiden kring inbördeskriget. Men den roman kom aldrig som skulle ha gjort Anna Bondestam till en episk trilogiskrivare, en finlandssvensk Väinö Linna. Som hon själv har uttryckt det fick historikern i henne övertaget över epikern.
Den senare hälften av Anna Bondestams författarskap utgör en imponerande historisk produktion. Själv ansåg hon att hennes viktigaste bok var den digra om den socialdemokratiska Åbo-tidningen Arbetet. Följande historiska forskningsarbete resulterade i boken "Åland, vintern 1918". Hon deltog också i det stora projektet "Som en stubbe mi en stubbåker. Finlands Svenska Arbetarförbund 1899-1974", där hon bland annat kartlade de omänskliga förhållandena i fånglägren efter inbördeskriget.
Anna Bondestam har också dokumenterat sin hemstad i "En stad förvandlas" som kom ut 1978. Så sent som 1990 återvände hon till händelserna I "Klyftan" och undersökte i den långa essän "Jakobstad vintern 1918" den dittills ouppklarade arkebuseringen av några arbetarledare och rödgardister.
Anna Bondestam bodde under de sista decennierna av sitt liv i Jakobstad. Fram till sin man journalisten Henning Bondestams död 1975 bodde hon i Helsingfors och arbetade bl.a. som sekreterare vid ABF:s svenska sekretariat 1950-64. Hon var sekreterare i Finlands svenska författareförening 1938-45.
Anna Bondestam promoverades 1977 till hedersdoktor vid Helsingfors universitet. Hon har belönats med ett flertal priser, bl.a. Tollanderska priset 1979.
TINA KORSSTRÖM