Då Ernst von Bom den 24 augusti 1885 föddes på Sarvlaks gods i Pernå socken, mottog han redan i vaggan ett arv, som blev bestämmande för hans livsgärning. Det var inte bara faderns, vår siste lantmarskalk Viktor Magnus von Borns dominerande personlighet, som tryckte sin prägel på Ernst von Barns uppväxtår i tecknet av det passiva mqtståndets ofta så krävande kamp för fosterlandets rätt gentemot tsaristiskt förtryck. Hela den miljö, i vilken hans livs- och samhällssyn danades och som under århundraden karakteriserat Sarvlaks med dess stolta traditioner från svensk stormaktstid, utvecklades från tidigaste år hos Ernst von Born den för honom typiska känslan för ansvar,i fråga om utvecklingen av det samhälle, till vilket han hörde.
Allt detta kunde predestinera Ernst von Born till en konservativ samhällsuppfattning. Och i viss mån kan man kalla honom en konservativ politiker. Han värdesatte högt gammal, god tradition. Han tog gärna lärdom av de erfarenheter historien givit ett hårt prövat folk. Han uppskattade och förverkligade i sitt eget liv gammaldags hederlighet och känsla för den enskilde individens ära.
Men Ernst von Born lät sig aldrig stelna i dogmer. Intensivt och aktivt levde han med i den utveckling, som sedan hans ungdomsår starkt demokratiserade Finland. Detta skedde på de mest olika poster, i hemortens kommunalfullmäktige, i riksdag och regering, i folkting, i en lång rad föreningar och institutioner av kulturell, social och ekonomisk innebörd. Hans arbetskraft tycktes aldrig förtröttas, hans intressen syntes inte veta av några gränser.
Sin främsta gärning utförde Ernst von Born inom Svenska folkpartiet. Genom sin verksamhet inom partiet framstod han under en lång följd av år som finlandssvenskarnas självskrivne ledare, han fungerade också i över ett decennium som partichef. Hans insatser vid utdanandet av Finlands regeringsform med dess nationalitetsgarantier, i fråga om språklagstiftningen, i kampen mot den äktfinska anstormning som framför allt hotade finlandssvenskarnas rätt till högskoleutbildning, saknar sin like i våra hävder. Den styrka och rättrådighet, den omutliga lagtrohet, som därvid utmärkte hans politiska gärning, skänkte honom en auktoritet långt över språkgränserna, någonting som blev Ernst von Boms finländska fosterland till ovärderlig nytta, då rättssamhället hotades under lappoåren eller då tron på framtiden rubbades under de senaste hårda krigen. I hög grad påverkade han då på utsatta poster Finlands öde.
Det har om Ernst von Born ofta sagts, att han var en riddersman. Med detta har man inte främst velat betona hans friherrliga börd,om också denna hade sin betydelse vid utvecklandet av hans livsstil. Men också utan sin adliga tradition hade han varit en man utan fruktan och tadel, en hövding av för våra förhållanden ovanliga mått, en banbrytare och en vägledare. För evärdliga tider har han genom föredömlig gärning ristat sitt namn i Svensk-Finlands hävder.
Hans minne lever också i hans och hans makas testamente, som i sin ståtlighet är testators liv likt. Att Sarvlaks gods med dess avkastning tillförsäkrats Svenska kulturfonden, skänker finlandssvenska bildningssträvanden en oväntad framtidsgrund.
En hövding har fallit. Med Ernst von Bom gick den 7 juli 1956 ett tidevarv av finlandssvensk historia i graven.
Karl Ekman