Greve Carl-Erik Creutz avled den 5 juni 2000 i Helsingfors i en ålder av 88 år. Han var född i Padasjoki 1911.
Uppslagsverken av typen Vem och Vad noterar tämligen kortfattat att greve Creutz var anmälare vid rundradion åren 1939-76 samt programredaktör och i tjugo år chefsanmälare och även ordförande för Akademiska sångföreningen 1934-40. De berättar ingenting om rösten, den varma kultiverade stämman och det belevade sättet som gjorde honom välkänd och kär för radiolyssnarna i hela landet. Radiogreven, kallades han, eller mer informellt Cruxen. Han anmälde program och läste nyheter och väderlek med en pondus och en genomslagskraft som i dag knappast skulle uppnås av ett knippe nyhetsankaren tillsammans.
Själv konstaterade han roat i en intervju att han klarat sig med rösten som identi-tetsbevis på olika ämbetsverk när papperen glömts kvar därhemma.
Carl-Erik Creutz, som ursprungligen tänkt bli jurist, hade kommit en god bit på väg med studierna när radion sökte en efterträdare till bortgångne Alexis af Enehjelm. Creutz jobbade då på en resebyrå bland annat med OS-förberedelser, men sökte posten och fick den. Av OS 1940 blev intet, kriget bröt ut inovember 1939 och Creutz blev inkallad. Efter vinterkriget återgick han till radion och skötte krigsåren 1941-44 en stabstjänst och samtidigt regelbundna anmälarjourer.
Förmodligen var det vid den tiden som hans speciella relation till lyssnarna etablerades, den välbekanta lugnande rösten, kanske det enda man kunde lita på i tillvaron just då.
Han var på plats och läste nyheter även den bombnatt i februari 1944 då radiohuset skakades av krevader och gardeskasernen brann ner.
På morgonen hade sändaranläggningen gått i olag och han läste nyheterna i skenet av ett stearinljus.
Efter kriget inrättades den svenska programredaktionen och här tjänstgjorde radiogreven i tio år. Han gjorde reportage och roade sig också med att göra en fiktiv kabare som han kallade Gula Katten där han klippte in uppträdanden, musik, applåder och fantiserade ihop en publik.
År 1956 utsågs han till chefsanmälare vilket också betydde en hel del administrativt arbete. Två år senare övergick dentvåspråkige Creutz till den finska sidan som anmälare, innerligt saknad av de finlandssvenska lyssnarna. Men de kunde fortfarande höra honom som speaker I många kortfilmer. Han läste också in enhel del talböcker för synskadade på finska och svenska.
För honom var de en kombination av nytta och nöje. - Jag har läst en massa böcker jag antagligen annars aldrig haft tid eller möjlighet att läsa, sade han i enintervju.
HELENA HUSMAN