✻ 15.6.1941
† 5.5.2016
Min älskade hustru Anna-Lena avled efter en kort tids sjukdom i cancer på Kristi himmelsfärdsdagen den 5 maj 2016. Hon var född i Jakobstad den 15 juni 1941. Hennes barndom förgylldes av att vara första barnbarnet till sina morföräldrar, band- och spetsfabrikör Anders Lassfolk och hans hustru Elsa, som gav hennes uppväxt en extra trygghet och glädje. Vid 10-års ålder flyttade hon med sina föräldrar Rakel och Bertel Lindroos till Sverige. Där hade hennes far som var forstmästare (sv. jägmästare) fått arbete vid Svenska Cellulosa Ab (SCA). Familjen bodde först i Luleå, sedan i Piteå och senare i Stockholm, där pappa Bertel arbetade på SCA:s huvudkontor. Han föreläste även vid Skogshögskolan i Stockholm. Familjen bodde i ett egnahemshus i villaförorten Nockeby, granne till Bromma. Anna-Lena tog studenten vid Bromma Högre Allmänna Läroverk 1961 och blev svensk medborgare.
År 1960 utsågs Anna-Lenas far till landskapsforstmästare på Åland och byråchef vid Ålands landskapsstyrelses skogsbruksbyrå. Familjen flyttade till Mariehamn, där ett egnahemshus, Västra Esplanadgatan 14, inköptes till bostad. Kort därefter blev Anna-Lena och jag ett par vid Åländska Studentgilles nyårsfest på Societetshuset i Mariehamn.
Vi förlovade oss 1965 under en välgörenhetsbankett i Åbo slott. Följande år den 22 oktober 1966 gifte vi oss i S:t Görans kyrka i Mariehamn. Samma år, 1966, avlade Anna-Lena sin hum. kand-examen vid Åbo Akademi. Sedan fick hon anställning som amanuens vid Ålands museum 1966-1969. Hon arbetade även som reporter vid lokalradion och som timlärare vid skolor på orten, Föglö kommuns folk- och medborgarskola, Ålands handelsläroverk. Smeknamnet ”Tigrinnan” fick hon av eleverna vid Ålands lyceum under sin tid som lärare i historia 1970-1973. Sin huvudgärning utförde hon som konstintendent och chef för Ålands konstmuseum 1975-1991, 1993-2000. Under hennes tid flyttade Ålands konstmuseum från tillfälliga lokaler till den nya museibyggnaden som hon var med om att skapa och ge innehåll. Museibyggnaden ingick som tredje etapp i Projekt-77 -bygget av Landskapet Ålands förvaltnings- och kulturcentrum bestående av Hotell Arkipelag, Självstyrelsegården och Ålands museum . I december 1980 stod den nya museibyggnaden klar att tas i bruk och medarbetarna från museibyrån, Ålands museum och Ålands konstmuseum flyttade in. Nu gällde det att koncentrera arbetet på att skapa en permanent utställning, en bastuställning om Ålands historia från stenåldern till nutid och för konstmuseet en ”Invigningsutställning”, en samlingsutställning av sju inbjudna åländska konstnärer i de nya stora och moderna utställningsutrymmena. Tiden var knapp. Den 9 juni 1981 skulle huset invigas och då måste allt vara klart.
Anna-Lena ingick som konstintendent i projektgruppen som lanskapsstyrelsen tillsatt för ändamålet. Ordförande var museichefen för Ålands museum Kurt Weber och sekreterare museisekreterare Monica Eriksson. Till gruppen hörde även utställningsarkitekt Eric Sörling från Statens historiska museum i Stockholm. Det var ett tufft arbete att på så kort tid skapa utställningarna samt i specialsalarna separata tillfälliga utställningar och bildspel om Åland jämte ”Ålandsboken”, en läcker presentation av utställningarnas innehåll och syfte. Ett hårt och påfrestande arbete som tidvis pågick dag och natt ju närmare invigningsdagen man kom, resulterade i att invigningen av museet och öppnandet av utställningarna blev en succé. Framgången höll i sig med att följande år, 1982, tilldelas det prestigefyllda museipriset av Europarådet som utdelades i Strasbourg, Frankrike till företrädare för Åland med lantrådet Folke Woivalin i spetsen. Anna-Lena gick med liv och lust in i arbetet som konstintendent och chef för Ålands konstmuseum. Med hjälp av utställningsassistenter och andra medarbetare kunde utställningsverksamheten vara aktiv och hålla hög nivå. I specialutställningshallen hängdes och visade tillfälliga utställningar med byte i snitt en gång i månaden på årsnivå. Anna-Lena höll livlig kontakt med kolleger och konstnärer främst i närregionerna. Hon var nyfiken och vetgirig på tendenser och nyheter i konstens värld. Utställningsverksamheten leddes av Ålands konstnämnd, vars medlemmar utsågs av Ålands landskapsstyrelse (nu landskapsregering). Anna-Lena var föredragande i konstnämnden. Till uppgifterna hörde att besluta om inköp av konst till konstmuseet samt utdelningen av landskapets konststipendier. Som konstintendent ankom det på Anna-Lena att utdela konststipendierna vid landskapets årliga utdelningsceremoni. Under två års tid 1991-1993 var Anna-Lena tjänstledig för att arbeta som studiehandledare vid Ålands bildningsförbund/verksamhetsledare vid Ålands hembygdsförbund (tid. Ålands folkminnesförbund). Hon trivdes mycket bra med de nya arbetsuppgifterna.
Anna-Lena var en tid även engagerad inom kulturnämnden i Mariehamn, som medlem 1968-1975 och suppleant 1976-1979. Vår älskade dotter Johanna föddes den 27 mars 1974. Johanna var mycket förtjust i Anna-Lenas föräldrar Rakel och Bertel Lindroos samt i min far Matts Dreijer. Anna-Lenas föräldrars fritidshus, byggt 1966 på udden Tisnässkatan, inköpt året innan, var en källa till glädje och avkoppling för hela familjen. Anna-Lena var mycket intresserad av konst och heminredning. Ett vackert och välskött hem hade högsta prioritet. Mat och viner hörde också till favoritintressena. Ur kokböcker och mattidningar hämtade hon inspiration till strövtåg i kokkonstens spännande värld. Hand i hand med detta ägnade hon sig med glädje åt sina vänner. Att träffas och umgås var mycket kärt för Anna-Lena. En livslång tradition var att i god vänners lag avnjuta kräftpremiären den 21 juli. Redan som barn hade hon fått följa med sina föräldrar på den årliga kräftpremiären på Segelpaviljongen i Jakobstad. Resor stod Anna-Lena varmt om hjärtat. Att lära känna Europa med resor längs dess floder eller på Medelhavet var tilltalande. Inom föreningslivet var Anna-Lena aktiv i Mariehamns Inner Wheel-klubb alltsedan klubben grundades som chartermedlem sedan 1969 och klubbpresident åren 1983-1984, 1990-1991. Hon var även 1995-1996 varit rådspresident för Inner Wheel i hela Sverige och 1995-1996 board director i Inner Wheel International med säte i London, Inner Wheel Internationals styrande organ. År 2016 skulle bli vårt jubileumsår som vi såg fram emot med förväntan. Vi skulle fira 50-årjubileum av vårt äktenskap, som inleddes med det glädjefyllda giftermålet i S:t Görans kyrka den 22 oktober 1966. Ett annat efterlängtat jubileum var Anna-Lenas 75-årsdag den 15 juni 2016. Anna-Lenas sjukdom och död satte punkt för våra förhoppningar. Vårt tänkta jubileumsår blev vårt sorgeår. Saknaden efter Anna-Lena är tung och overklig. Kvar i livet är jag och vår dotter Johanna sörjande Anna-Lenas alltför tidiga och tragiska bortgång.
Stig Dreijer