Enqvist, Benita

En av Svenska Yles duktigaste utrikesreportrar är borta. Benita Enqvist avled den 28 juni 2012 efter en lång och tapper kamp mot en ovanlig form av cancer.

Nacke kallades hon av alla sina kollegor. Det kom sig av den häftiga frisyr hon bar under sin första tid på Ylecentret i Böle: en häftigt röd, snaggad frisyr som stod rakt upp i vädret, precis som på seriefiguren Nakke Nakuttaja.


Med eller utan smeknamn blev hon omtyckt över redaktionsgränserna under sina över trettio år som radio- och tv-journalist. Nacke hade lätt för att ta kontakt med människor och lätt för att få vänner. Bakom hennes ofta så glittrande glada fasad fanns en varm människa som intresserade sig för andra och ställde upp när det behövdes. Att komma på ett arbetsskift när Nacke var på jobb kändes alltid tryggt och bra. Hon hade reda på sig, hon var pålitlig, hon hjälpte med bakgrund, bilder och tips och lappade på när det brast i kollegers uppmärksamhet eller kunnande. Hon, om någon, var som gjord för att hålla reda på redaktionsarbetet under ett hetsigt nyhetskaos, sitta som spindeln i nätet. Det här gjorde hon som medlem av en grupp – inte för att framhäva sig själv eller uppträda som stjärna. Hon tog sina uppdrag på största allvar och aktade sig för att åstadkomma hastverk. Hon visade en stor respekt för sitt arbete, nyhetsjournalistiken på svenska i tv.

Med Nacke var det alltid roligt att jobba. Vi vid utrikesdesken satt ju hela långa arbetsdagen och tittade på de grymmaste tv-bilderna från världens krishörn. Det var svårt att inte avtrubbas eller bli cynisk. Nacke hade sina metoder att hålla humöret uppe. En gång var hon med om att sätta upp en Bosnientablå med rollcasting lånad från redaktionen. Hon visste ju precis vem som mest liknade Karadzic till frisyren och Tudjman till humöret. Eller Mladic, för den delen. Själv valde hon att uppträda som Finlands kvinnliga utrikesminister, på grund av hårfärgen. En annan gång bjöd hon utrikarna på en exotisk sightseeingtur till Nordsjö och Arabia för att vi skulle bekanta oss med Mogadishu-avenyn och annan finländsk verklighet som kunde förknippas med kriserna i Somalia och Mellanöstern. Vi invigde också vår nya utrikesdesk genom att bjuda in utrikare från andra redaktioner, med julgransflaggor i taket och internationella cocktailbitar på pinne, medan vi lyssnade på signaturmelodin från Eurovisionens nyhetsutbyte, som dagarna i ända ljöd i våra öron, om och om igen.

Nacke var, som sagt, en mästare på att ta hand om folk och få dem att trivas. Hon var dessutom en kunnig och duktig journalist som ännu hade mycket att ge nyhetsjournalistiken. I henne har vi förlorat en ambitiös journalist och en omtyckt arbetskamrat.
Kotkafödda Benita Enqvist började som praktikant på Åboredaktionen år 1980 under studierna vid statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. Några år senare flyttade hon till Aktuelltredaktionen i Helsingfors och blev anställd som reporter på TV-nytt år 1985. Utrikesreporter blev hon år 1989, utrikeschef och producent för programmet 360 grader 1998–2000 och korrespondent i Washington 2005–2007. Benita Enqvist blev 54 år gammal.

Eva Vikstedt, tidigare kollega vid TV-nytts utrikesredaktion