Forsberg, John

f. 8.9.1917

d. 10.3.2014

Ett långt livslopp är fullbordat och en uppskattad präst och aktad kyrkoman är borta då teologie doktor h.c, prosten John Forsberg fick hembud den 10 mars 2014. Efter en tids vacklande hälsa somnade han lugnt in på Vasa Centralsjukhus.

John Forsberg föddes, som yngsta sonen av fyra, i en jordbrukarfamilj på Klockarbacken i Malax den 8.9.1917. Han blev student vid Vasa svenska lycéum 1939. Därefter studerade han teologi vid Helsingfors Universitet. John Forsberg gifte sig 1942 med lektor Hildegard Wassborr. Makarna fick tre barn, Fredrik, Erland och Monica. Familjen bodde i Vasa och Helsingfors. Somrar och ledigheter, allt sedan år 1950, tillbringade man i den oas som gått under namnet Villan på Klockarbacken i Malax.

Under åren 1944–51 verkade John Forsberg som generalsekreterare för Finlands svenska nykterhetsförbund. De teologiska studierna slutfördes vid sidan av jobbet på nykterhetsbyrån i Vasa. Forsberg fick sin sacr.min.kandexamen år 1949. Samma år blev han prästvigd och förordnades som kyrkoherdeadjunkt till Solfs församling. Åren 1950–51 var Forsberg t.f. kyrkoherde på Replot och under åren 1951–1960 extra ordinarie adjunkt i Vasa svenska församling.

Samtidigt som han var församlingspräst i Vasa, var John Forsberg under åren 1954–1958 riksdagsman för Svenska folkpartiet. För Forsbergs del innebar det att han under veckosluten skötte prästerliga uppgifter i Vasa för att sedan på söndag kväll ta nattåget till Helsingfors för att vara där några dagar. Efter en period i riksdagen valde Forsberg att inte kandidera för omval. I en intervju för Kyrkpressen år 2010 formulerade han det som så, att han som gammal sprinterlöpare hade svårt för de långa loppen. Han jämförde riksdagsarbetet med ett längre lopp där det tog tid att uppnå resultat.

Under tiden som präst i Vasa jobbade Forsberg aktivt för förverkligandet av Dragnäsbäcks kyrka. Syföreningen ville bygga en församlingssal, men Forsberg vann gehör för tanken att bygga en småkyrka enligt modell från Danmark och Sverige. Genom Forsberg, som vid den tiden var riksdagsman, erhöll man statliga medel för kyrkobygget. Sedan det blev klart att församlingarna skulle hyra kyrkan beslöts om byggstart och år 1961 stod Dragnäsbäcks kyrka färdig.

Efter åren som församlingspräst i Vasa och tiden i riksdagen var Forsberg åren 1960–1966 direktor för Församlingsförbundet och chefredaktör för Församlingsbladet. 1966 blev John Forsberg kyrkoherde i Södra svenska församlingen i Helsingfors där han verkade fram till pensioneringen år 1979.

John Forsberg var assessor vid Borgå domkapitel åren 1967–1969 och ecklesiastikråd vid kyrkostyrelsen 1970–77. Forsberg var stor expert på förvaltningsfrågor och var den som vid kyrkomötet formulerade det vinnande förslaget då modellen med de kyrkliga samfälligheterna arbetades fram i början av 1970–talet. Ännu en kort tid före sitt frånfälle följde John Forsberg aktivt med vad som hände i samhället och inte minst reformplanerna inom den kyrkliga förvaltningen.

Förtroendeuppdragen var otaliga. Forsberg var ledamot av stadsfullmäktige och stadsstyrelse i Vasa stad och ledamot av Svenska Finlands Folkting. Han var en tid medlem av Svenska folkpartiets centralstyrelse och vice ordförande i Svensk Ungdom. Inom nykterhetsrörelsen hade han förtroendeuppdrag på hög nivå, som ordförande i Finlands Nykterhetsföreningars Förbund samt i Storlogen av IOGT i Svenskfinland. Därtill var han medlem i Rundradions svenska programråd och hade styrelseuppdrag inom folkbildning och olika kyrkliga organisationer.

John Forsberg var allt sedan unga år en stor ivrare av folkkyrkotanken. Forsberg var långt präglad av den rikssvenska ungkyrkorörelsen som utgående från Uppsala med ärkebiskop Nathan Söderblom i spetsen ville gå ut med Kristi evangelium till hela folket. Influenserna från ungkyrkorörelsen lade i Svenskfinland grunden för den svenska kyrkliga samlingsrörelse ur vilken tanken på Borgå stift, Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi samt Församlingsförbundet växte fram.

Efter att anställningen inom nykterhetsrörelsen tagit slut kom Forsberg att sammanställa förbundets 50-årshistorik (I kamp för människovärdet, 1955). Också vid 100-årsjubileet år 2006 bistod han med en historisk överblick. Andra publikationer som han utgav var Kristen front mot alkoholen (1947), Kärlek och tro, systrarna Hellmans liv och gärning (1952), Systrarna Hellman och kretsen kring dem (1957), Vasabladet som debattforum för den religiösa liberalismen 1959–61(1962), Vi går i kyrkan (1961) samt sexualguiden Säg ja till livet (1949). Den sistnämnda skrevs under pseudonymen Wald. Edwardsson. Forsberg var Redaktionssekreterare för tidskriften Ad Lucem (1941–43).

John Forsberg, eller Jonte som han kallades av vännerna, var en verklig sällskapsmänska och stor humorist och berättare. Den gästfrihet som präglade det forsbergska hemmet gjorde att gästerna var många och trägna. Vännerna var viktiga och John Forsberg var mån om att hålla kontakt med dem på olika sätt. Vänskapen odlades också inom Tempel Riddare Orden och Odd Fellowrörelsen.

Ibland talade John Forsberg med ett visst vemod om att det inte gått så bra på sistone för de sektorer som kom att bli hans livsverk. Då avsåg han hans tre hjärtesaker; kyrkan, nykterheten och svenskheten som han kämpat troget och hängivet för i sin krafts dagar. John Forsberg sörjs närmast av de tre barnen med familjer. Vi lyser frid över John Forsbergs minne.

Ann–Mari Audas–Willman Dotterdotter till John Forsbergs bror -- Bild: Sofia Torvalds, Kyrkpressen