Grahn-Wallen, Anna-Ulla

Frun till Kulla gård i Strömfors, Anna-Ulla Grahn-Wal­len avled den 11 september 2005. En längre tids ohälsa hade begränsat hennes livsrum, viket var plågsamt för en mycket utåtriktad människa med i det närmaste okuvligt livsmod.
Anna-Ulla Grahn var född den 6.3.1911. Hennes föräldrar, Ger­da Simolin och C. Ragnar A Grahn, hade vid denna tid utvecklat det gamla herresä­tet med anor från år 1419, till ett innovativt lantbruk om cirka 2 200 ha, med stute­ri, kreatursdrift, mejeri och trädgård. Arbetsfolket upp­gick till ett femtiotal, gårds­samhället fick egen skola och sångkör. Ragnar Grahn var ordförande för fullmäk­tige i Strömfors kommun, ledare för skyddskåren och gården ett centrum under frihetskriget. I det blomst­rande förenings- och kul­turlivet i Tessjöbygden in­tog paret Grahn en viktig plats. Denna miljö kom att prägla dottern Anna-Ulla för hela livet.
Det innebar att slå vakt om gårdens historia och tradi­tioner, att arbeta för foster­ländskhet och svenskhetens bevarande i bygden, att gö­ra en insats inom förenings­rörelsen och att driva Kulla som ett levande lantbruk. Efter godsägarens tidiga död 1927 blev det en livs­uppgift för mor och dotter att få gården att överleva, flera hotbilder fanns.
Anna-Ulla Grahn blev van att styra och ställa med myndighet, att väcka och engagera folk, ta initiativ och ansvar. År 1952 ingick hon äktenskap med agro­nom Gunnar Wallen. Ma­karna brukade Kulla till den sistnämndes död 1968. Därefter axlade Anna-Ulla Grahn-Wallen ansvaret en­sam till åttio års ålder, stolt kunde hon titulera sig jord­brukare.
Engagemanget i förening­ar omfattade både social, po­litisk och kulturell verksam­het såsom Röda korset och krigsveteranerna i Ström­fors, gymnastikföreningar­na i Lovisa, marthadistrik­tet för Östra Nyland och Tessjö-Kulla marthor, Lo­visa svenska lärdomssko­las elevförbund, Tessjö jaktförening och Östra Nylands folkhögskola. Som lotta ha­de hon under kriget haft hand om barntransporter till Sverige. Svenska folkpar­tiet i Strömfors hade i hen­ne en trogen bundsförvant, som sedan 1990 upplät sin gård och park för lokalav­delningens sommarfest på Ulrikadagen den 4 juli.
Till herrgårdens traditio­ner hörde stor gästfrihet, sommartid räknades bå­de fränder, vänner och folk på exkursioner i hundratal. Är 1987 fredade statsrådet på ansökan av ägaren, en­ligt den nya lagen om bygg­nadsskydd, Kulla gårdskulle med åtta hus från 1700- och 1800-talen. En restaurering med egna medel och från Museiverket ökade gårdens synlighet som natur- och kulturreservat.
Anna-Ulla Grahn-Wallen var öppen för nya vinning­ar. Minnena från årliga re­sor med bil till Mellan- och Sydeuropa motverkade de ensamma vinterkvällarna, då å andra sidan tid gavs för handarbete, korrespondens och urklippsverket över svenska kungafamiljen.
Visst var Loiredalen och Bellagio vid Comosjön vack­ra, men Kulla ändå vack­rast. Med Arvid Mörnes ord i hymnen till hembyg­den, ”Längtan vida gick din flykt! Din starka vinge fäll! Många stränder såg du lö­vas under solens bål. Sjunk till ro hos fosterbygden! Där är färdens mål.”

BO LÖNNQVIST

--
Anna-Ulla Grahn-Wallen, född 6.3.1911, död 11.9.2005. Modern Gerda Grahn var dotter till agronomen Gustaf Simolin i dennes äktenskap med Jenny Bärlund som ingick nytt gifte med lektorn, sedermera rektorn för Lovisa mellanskola och gymnasium Artur Relander, stiftare av Östra Nylands sång- och musikförbund. Kulturvillan på Kulla gård kom sålunda att innesluta också dessa institutioner.