f. 20.9.1923
d. 6.5.2010
Holger Grönroos avled 6.5.2010 i en ålder av 86 år efter en lång kamp mot en svår sjukdom.
Han föddes i Pernå 20.9.1923 som den nästäldste av fem syskon. Föräldrarna var statare på Tervik gård. Även Holger började arbeta på gården. Ganska snart avancerade han till fogde och de sista trettio åren innan han gick i pension år 1987 arbetade han som förvaltare eller inspektor. Holger deltog tre år i fosterlandets försvar. Han tjänstgjorde på Aunusnäset inom IR24 och mot slutet av år 1944 inom ErP 18. Holger hemförlovades i november 1944.
Efter kriget byggde han upp sin frontmannalägenhet i Tervik, Ängskulla, tillsammans med sin första hustru Olgi. De fick leva 46 år tillsammans och fick en dotter, Inger. Holger gifte senare om sig med Riitta. Tyvärr dog hon efter bara några år i en svår sjukdom.
Holger var mycket samhällsorienterad och tidigt engagerad i hembygden, bl.a. inom ungdomsföreningsverksamheten, den frivilliga brandkåren och inom kommunalpolitiken: Han var förste viceordförande i kommunfullmäktige i Pernå 1964-1992 och ordförande eller viceordförande i olika kommunala nämnder. Han var också medlem i bl.a. Finlands svenska arbetarförbunds förbundsråd.
Holgers kristna livssyn låg till grund för allt han gjorde. Han arbetade för kyrkan bland annat genom att inneha olika förtroendeuppdrag inom Pernå församling under 35 år, både som ordförande i kyrkofullmäktige under ett par perioder och som medlem i kyrkorådet. Han deltog även i Stiftsrådet. Holger hade en vacker sångröst och sjöng länge i Pemå kyrkokör, och därefter i Borgå domkyrkoförsamlings pensionärskör.
Holger Grönroos engagerade sig helhjärtat också för krigsveteranerna. Han var en av grundarna till Pernå krigsveteranförening och fungerade som föreningens ordförande under många år. Han var även med om att bygga upp Pernå krigsveteranmuseum. Han kallades till hedersmedlem i Södra Finlands krigsveterandistrikt hösten 2009.
Holger var mycket intresserad av att läsa, men han var själv också en fängslande och uppskattad berättare. Holger var anspråkslös angående sin egen insats, men inte sällan kryddade han sin berättelse med en finurlig humor. Han bidrog till hembygdens skrivna historia genom sin bok I herrgårdens skugga - minnen av det glömda folket. I den gav han sin personliga bild av hur det var att leva som statare. eller torpare på en herrgård.
Holger blev många gånger ombedd att berätta om sina krigsupplevelser och om veteranverksamheten. Hans sista intervju ingick i programserien Hur gick det sedan? av Erik M. Snellman för svenska Yle. Holger ville också förmedla krigsveteranernas upplevelser för de yngre generationerna. I december förra året berättade han för eleverna i Borgå Gymnasium om sina minnen från fronten. Elevernas ovationer efter presentationen blev för Holger, som han själv uttryckte det, en värdig avslutning för en åldrande veteran.
Holger sörjs av dotter med familj, sin andra hustrus döttrar med familjer samt livskamraten under de sista åren, Runa, och hennes döttrar med familj, liksom av släkt och vänner. Holger lämnar en stor tomhet efter sig men också en djup tacksamhet hos oss alla som har fått förmånen att lära känna honom. Vi minns honom som en rakryggad, engagerad och positiv människa.
Johanna Stjernberg