Hedberg, Karl-Gustav

Karl-Gustav ”Carol” Hedberg avled den 19 augusti 2003 efter ett långt, rikt och aktivt liv.
Carol föddes i Vasa den 9 januari 1911 och tog studenten där 1929. Redan under skoltiden visade han prov på egenskaper och intressen som kom att forma hans levnadsbana, konstnärliga talanger och nyfikenheten att forska samt att uttrycka detta i ord och bild.
År 1929 flyttade han till Helsingfors och påbörjade sina studier på arkitektlinjen vid THS. Hans intressen tog emellertid överhanden och han sökte sig till förvärvs- och föreningslivet för att där bättre kunna förverkliga sig. Carols egentliga yrke var konsten: teckning och illustrering. Otaliga är de publikationer, böcker, föreningar, företag och privatpersoner som anlitat hans konstnärliga gåvor och publicerat hans alster.
Han var reservofficer och krigsveteran, plutonchef under vinterkriget och kompanichef under fortsättningskriget. Hösten 1941 sårades han och tvingades avbryta sin krigstjänstgöring.
Redan tidigt engagerade han sig i tre tangerande områden: etnografi, genealogi och heraldik. Han gjorde forskningsex­peditioner runtom i svenskbygden och med­verkade i olika arbetsgrupper som forskade i bygdehistoria och publicerade verk om detta. Han ingick i den grupp som kartlade och dokumenterade landets säterier och herrgårdar, ”Suomen kartanot ja sukutilat”.
Inom Genealogiska samfundet Finland och Helsingfors släktforskare bedrev han forskning om olika släkter. Han publicerade avhandlingar och artiklar i ämnet. Intresset för heraldik vaknade redan under skoltiden. Han var medlem i såväl inhemska (Heraldiska sällskapet i Finland) som i utländska heraldiska sällskap. Han idkade omfattande heraldisk forskning och blev en av landets främsta på området. Mycket av hans forskning har publicerats och otaliga är de vapen, sigill, emblem som han har konstruerat och rekonstruerat.
Inom musiklivet, främst körmusiken, var Carol Hedbergs åtaganden många. I Akademen fungerade han som körens vice ordförande, krönikör och illustratör, samt skrev och redigerade många böcker och festskrifter. I Svenska Oratorieföre­ningen var han ordförande i sex år och skrev, illustrerade och redigerade verk för kören. 1950 kallades han till MM (Muntra Musikanter), där han fungerade bl.a. som sekreterare, vice dirigent, spexmästare och medlem i musiknämnden. Han ledde ett antal projekt, skrev artiklar, forskade i körens historia, illustrerade och redigerade, icke minst MMs sångbok – som fortfarande används som ”rättesnöre” av landets svenskspråkiga manskörer.
Utöver dessa köråtaganden var han även verksam inom FSSMF (Finlands svenska sång- och musikförbund) och HSKF (Helsingfors svenska körförbund), i sistnämnda som sekreterare i 30 år.
I Martin Wegelius-institutets verksamhet var Carol en av hörnstenarna, verkade bl.a. som ansvarig administratör i 13år.
Carol Hedberg var en kulturens mångsysslare: bildkonstnär, forskare, skribent och sann musikmänniska – det skrivna och det talade ordets man. Mycket av det han gjorde präglades av mottot: ”om man är intresserad av en sak gör man mera än man skulle vara tvungen till”.
Många är de vänner, bekanta, sällskap och föreningar som kommer att sakna Carols aldrig sinande intresse, kunnande, livliga debattinlägg och insats.

GUNNAR HEDBERG