F. 10.1.1910
D. 6.4.2000
Den 6 april avled filosofie magistern, lektorn och lexikografen Nils Erik Hedlund I Helsingfors. Han var född i Terjärv den 10 januari 1910 och var vid sin dödsålunda 90 år gammal. En idog arbetare i det finlandssvenskabildnings- och kulturlivet har gått ut tiden.
Nisse Hedlund hade ännu inte fyllt 10 år, då familjen Tyko Hedlund flyttade från Terjärv till Jakobstad. Barndomsåren I Terjärv hade dock lämnat outplånliga spår, och till Terjärv återvände han ofta, t.o.m. i så hög grad att han under senare år där uppförde ett hus för längre och kortare vistelser.
Studentexamen avlade Hedlund vid stadens läroverk 1929 och inledde humanistiska studier vid Helsingfors universitet. Sin kandidatexamen avlade han 1934. Redan under studietiden hade han 1930- 31 inlett sin lärarbana vid sin gamla skolai Jakobstad som t.f. lektor i finska. Många är de jakobstadsbor som än i dag minns honom som en ovanligt skicklig lärare. Han hade förmåga att väcka elevernas intresse.
Hedlund hade en stark examen i många ämnen, finsk och skandinavisk historia, allmän historia och finska. Han valde finska språket som sitt läroämne och var till en början lärare i Svenska samskolan I Helsingfors, därefter från 1936 till pensioneringen 1972 vid Läroverket för gossar och flickor, Brobergska samskolan. Som lärare blev han en legendarisk gestalt. Det sades att ingen abiturient under hans tid "hudat'' i finska. Han undervisade en tid också i Svenska aftonläroverket i Helsingfors.
Under sin trettiofemåriga lärartid mötte Hedlund ett stort antal unga människor som sina elever. Men sin allra största elevgrupp hade han som lärare och kursförfattare vid Svenska brevinstitutet. Det fanns på tjugotalet och ända fram till sextiotalet ett stort behov av kunskap i finska bland alla dem som under sin skolgång i folkskolan inte fått lära sig finska. Otaliga var också de läroverkselever som under ferierna nödgades läsa villkor i finska. För dem blev en kurs från brevinstitutet ofta räddningen. SFV:s personal brukade ofta berätta om de oändliga högar med lösningar som Hedlund dagligen kom upp med eller sände till institutet. Och under brinnande krig hände det sig att han under vilopauserna i korsun kunde författa nya kursbrev till den uppsättning av korrespondenskurser, som slutligen ledde fram till studentexamen i ämnet. Hedlund var löjtnant och fungerade under kriget både som batterichef och utbildningsofficer.
Hedlunds ovanliga arbetsförmåga ärofta omvittnad. En viktig insats gjorde han som lexikograf. Han bidrog verksamt till förnyandet av de starkt föråldrade ordböckerna i finska. Den stora svensk-finska ordboken som han utgav tillsammans med Lauri Hirvensalo 1959 blev för många ett välkommet och viktigt arbetsredskap
Svenska folkskolans vänner har under decenniernas gång haft många hängivna medarbetare. Nils Hedlund ansluter sig med heder till denna skara. I föreningens verksamhet och i brevinstitutets ledning var han aktivt med, i brevinstitutets direktion länge medlem.
Till sin yttre framtoning var Hedlund anspråkslös och försynt. Han sökte inte – snarare undvek han - offentlig uppmärksamhet. I en trängre krets av vänner och medarbetare visade han sig dock vara en solig, humorfylld medvandrare, som gärna berättade episoder ur sin rika livserfarenhet. Han var en varm vän av sin österbottniska hembygd, som han ofta besökte. Svenska folkskolans vänner tilldelade honom sin folkbildningsmedalj 1968 med motiveringen "för föredömlig, trofast gärning inom Svenska brevinstitutet som kursförfattare och inspirerande lärare samt för vägande insatser som lexikograf och brobyggare mellan vårt lands båda språkgrupper". Många är de som minns Nisse Hedlund med saknad.
RAGNAR MANNIL