Hemnell, Gretel

f. 27.8.1919

d. 18.7.2003

Gretel Hemnell, född Åkermarck, har gått ur tiden. Hon avled den 18 juli 2003 efter en längre tids sjukdom i en ålder av 83 år. Hon föddes den 27 augusti 1919 på hemgården Sprintas i Pernå och växte upp på Gammelbacka gård i Borgå landskommun, där hennes far hade blivit förvaltare.

Föräldrarnas ambition var att alla sex barnen skulle få en god utbildning. Gretel – äldst i syskonskaran – blev student i Borgå flickskola (Strömborgska läroverket) och studerade därefter till farmaceut vid Helsingfors universitet.

Där träffade hon sin blivande make Jarl Hemnell. Efter slutförda studier tjänst­gjor­de hon för en kortare tid på ett apotek Stockholm, medan maken ­slut­förde sin utbildning till veterinär. I ­äktenskapet föd­des sonen Kurt år 1949.

Kopplingen till Kyrkslätt begynte med familjens flyttning till Mellannyland. Jarl Hemnell anställdes vid Nylands seminförening med stationering först på Tavastkulla gård i Vanda (Helsinge) och därefter på Westerkulla i norra Kyrkslätt. I denna förening var Gretel Hemnell anställd som bokförare.

Tidigt växte Gretel Hemnell in i samhällslivet i det av Porkalaparentesen stympade Kyrkslätt, där hon engagerade sig inom bland annat ungdomsföreningsrörelsen. På Norra Kyrkslätts ufs Furuhed blev man tidigt medveten om hennes skådespelartalang som kom fullt till uttryck efter familjens flyttning till Bobäck som hörde till Masaby ufs revir. I denna förenings verksamhet blomst­rade GH i sin fulla prakt, både som ord­förande och som aktiv, initiativrik medlem. Bland annat utvecklades teaterverksamheten i rask takt. Till räckan av många framgångsrika pjäser hörde till exempel Hytt Nummer 13, Baby, Bijou, Dockhandlaren, Den sköna Lili, Bröderna ­Ös­-termans huskors och Pastor Jussilainen. Gretel Hemnells medverkan som städgumma på en annan scen – Ljungheda – där revyspexet Kyrkslätt kålasch uppfördes år 1977, blev en braksuccé.

Gretel Hemnells kommunala uppdrag i Kyrkslätt är i det närmaste oräkneliga. I kommunfullmäktige invaldes hon som representant för sfp första gången åren 1961–64 och därefter i varje val under tiden 1969–88. Fr.o.m. år 1973 kom hon dessutom att fungera som fullmäktiges ordförande under sexton år. Bland annat i följande organ i kronologisk följd har Gretel Hemnell varit invald, oftast också som ordförande: biblioteksnämnden 1965–72, ungdomsnämnden 1965–72, folkskolnämnden 1969–72, direktionen för medborgarinstitutet 1969–80, skolplaneringskommissionen 1970, fr.o.m. 1974 som ordförande, kommunalförbundet för huvudstadsregionens svenskspråkiga yrkesskola 1973–76, som utredande ombudsman för en mellankommunal ombudsstämma där beslut om att grunda ett kommunalförbund för folkhälsoarbetet i Kyrkslätt och Sjundeå skulle fattas 1973, kommunalplaneringskommittén 1977–84. Därtill kan noteras en hel del specialuppgifter, bland annat för planering av program, filmer och musikkassetter inför socknens 650-årsjubileum år 1980.

I sitt mångfasetterade och framgångs­rika värv i Kyrkslätts kommun har Gretel Hemnell speciellt profilerat sig i sitt uppdrag för utvecklingen av folkhälsoarbetet (Kirsi) och för att tillsammans med fullmäktigekollegan Mar­jatta Tuomola ha tagit initiativet till att grunda ett medborgarinstitut.

Omdömena från olika håll, över parti- och språkgränser, är enstämmiga: Gretel Hemnell var en gladlynt, humoristisk, pålitlig, energisk och intellektuellt stimulerande samarbetspartner. Hon sparade aldrig sina egna krafter utan fullföljde sina åtaganden tills resultat hade uppnåtts. Det politiska livet under hennes glansdagar präglades stundom av starka spänningstillstånd mellan de olika grupperingarna trots en allmänt taget hög debattnivå. Det var därför ofta Gretel Hemnells humorfyllda och kunniga inlägg som löste de låsta positionerna.

I samband med medborgarinstitutets arbete kunde Gretel Hemnell förverkliga sin dröm om ett fruktbart närmande mellan föreningsaktiviteterna och den kommunalt styrda och statsbidragsberättigade kurs­verksamheten. Redan från institutets första år etablerades samarbete mellan MBI och olika lokala körer, orkestrar, folkdans­lag, teatergrupper, filmklubbar etc. Dessutom var hennes tanke att den enskilda kommuninvånaren kunde kommunicera med och ibland t.o.m. påverka beslutsfattarna genom direkta offentliga samtal i diskussionscirklar och seminarier. Gretel Hemnells förtjänstfulla insatser för Kyrkslätt ledde till att hon år 1989 förlänades titeln kommunalråd. Hennes mångbottnade samhällsengagemang visas av att hon i slutet av 1970-talet valdes till en av vår kyrkas första kvinnliga kyrkofullmäktigeordförande, att hon åren 1972–87 var förvaltningsrådets ordförande i Kyrkslätts andelsbank och att hon under ett antal år var sekreterare och aktiv medlem i styrelsen för den lokala Röda kors-avdelningen. Ytterligare uppdrag inom martharörelsen och olika körer kompletterar bilden av Gretel Hemnell.

Efter sitt aktiva politiska liv verkade hon några år som bejublad ordförande i Kyrkslätts pensionärer.

Sina sista år levde Gretel Hemnell tillbakadraget med kontakter närmast till familjen. Hon fann stor tillfredsställelse i att umgås med de unga och med de allra minsta barnbarnsbarnen Rebecca och Joseph. Gretel Hemnells bortgång innebär en stor förlust för vår bygd och dess folk. Minnet av en vital och legendarisk personlighet lever dock vidare bland oss i glädje och i tacksamhet.

Gretel Hemnell hyste ett hängivet intresse för både natur och kultur i alla dess former.

Så här kongenialt skriver Jacob Tegengren för drygt ett sekel sedan (1901) i sin dikt Landskap:

En ensam fiskgjus’ slår en stund sin lov

på långa vingar över träskets yta,

där näckens rosor ibland nate flyta, där middagshettan skälver vit och brinner,

– och seglar så mot skogen och försvinner.

BO LUNDELL