Hirsikangas, Päivi

På det nordiska juristmötet i Köpenhamn i augusti 2008 deltog en glad och, som det syntes dem av hennes vänner som var där, optimistisk Päivi Hirsikangas. Vården av den svåra sjukdom som hon känt till sedan vårvintern hade framskridit väl, berättade hon. Litet senare på hösten skulle hon återgå till jobbet.

Men blott drygt två veckor senare flaggade Åbo Hovrätt och Akademistiftelsens Observatorium på halvstång. Sjukdomen hade varit den starkare. Den samhällsengagerade juristen, hovrättsrådet Päivi Hirsikangas hade lämnat oss den september. – Hennes närmaste är maken Gustav Rosenlew, dottern Ida Hummelstedt och tidigare maken Christer Hummelstedt.

Päivi föddes under kriget, den 6.10.1943. Hon blev student från Turun Tyttölyseo, men kom redan under gymnasietiden in i kretsarna kring Liberala Studentklubben vid Studentkåren vid Åbo Akademi.

Det kom på ett avgörande sätt att påverka både hennes privatliv och hennes syn på samhället. Det ledde till ett livslångt engagemang i den politiska rörelse där Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska folkpartiet är grundstenarna. Slutet av 1960-talet och början av det följande decenniet präglades för oss som var med av en intensitet, stundom hätskhet, även inom den egna politiska rörelsen, som i dag saknas. Bilden är denna också utan att den granskas genom nostalgins glasögon. Men Päivi Hirsikangas samhällsengagemang gick även utanför de partipolitiska gränserna. Så var hon t.ex. tillsammans med några andra av oss med inom Krim, riksförbundet för fångar, som stöttade och hjälpte sådana som satt inne eller var på väg ut.

Päivi Hirsikangas politiska karriär nådde en höjdpunkt då hon år 1979 blev vald till SFP:s vice ordförande, ett uppdrag hon hade i hela åtta år. Medierna fann det särskilt intressant att SFP hade valt en finskspråkig vice ordförande. Det var kanske inte en riktigt korrekt beskrivning. Man kan nog säga att Päivi under sitt liv bytte språklig tillhörighet. Hon var finlandssvensk. Politiken förblev för Päivi Hirsikangas en hobby, med undantag av cirka två år under senare hälften av sjuttiotalet som politisk sekreterare åt Kristian Gestrin, då han först var justitieminister, sedan undervisningsminister.

Utbildad jurist från Turun Yliopisto kom Päivi Hirsikangas att göra sin yrkeskarriär inom domstolsväsendet. Hon kom till Åbo Hovrätt redan 1972 och blev hovrättsråd tolv år senare. Vid sin bortgång hade hon alltså bakom sig en lång och förtjänstfull karriär som domare. Jag tror att den mångsidiga erfarenhet den gav stärkte henne i den liberala grundsynen att på svåra frågor finns sällan enkla svar.

Juristrollen och Päivi Hirsikangas intresse för samhällsfrågor ledde till en lång rad uppdrag på de mest olika områden, gällde det sedan att vara med om att reformera familjelagstiftningen eller polisväsendet, uppdrag inom den kommunala skolförvaltningen eller Stiftelsen för Åbo Akademi, för vars delegation hon fungerade som vice ordförande i en lång rad år, bara för att nämna några exempel.

Liksom för de flesta av oss växte privatlivet för Päivi i betydelse under senare år, samtidigt som det mötte stora förändringar.

En älskad dotter hade ständigt en central roll i över tjugo år. Det är människan Päivi, den trogna vännen, vi som varit hennes nära vänner i flera decennier intensivt saknar. Vi minns hennes kombination av juristens analys och roll som suverän kock, hennes temperament och glada skratt, hennes omtanke och gästfrihet, hennes känsla för skärgården, hennes varma sällskap under långa kvällar och minnesvärda resor. Vi minns och vi sörjer en fin människa. Men vi är tacksamma för vad hon gett oss – och många andra.

CHRISTOFFER TAXELL