Hägglund, Paul

F. 15.4.1924

D. 31.5.1995

 

Paul Henrik Hägglund var en äkta son av Helsingfors och levde där hela sitt liv. I det avseendet var han lik Jörn Donner - han gick in för huvudstaden och dess människor. Pauls socialitet var mycket stark, han engagerade sig för många aktiviteter i det svenska Helsingfors.

Student 1943 från Svenska normallyceum auskulterade Paul också undervisningen vid detta normalläroverk efter att 1953 ha avlagt magisterexamen i pedagogik och didaktik, allmän historia, estetik och sociologi. Examen kompletterades 1961 med cum laude i nordisk filologi och sociologi. Hans avhandlingbehandlade naturligen Helsingforstestet. 

Tidigt tog yrkeslivet Paul, först var han posttjänsteman, sedan försäljare vid Schildt och Söderström, yrkesvals- och socialpsykolog. Därefter blev det skolsektorn som lektor i svenska och historia vid Åggelby svenska samskola (1956-68) och som rektor vid Nya svenska samskolan (1968-73). Slutperioden av sitt aktiva yrkesliv verkade Paul som direktör för Helsingfors stads svenska skolväsen ( 197 4-87). Alltifrån auskulteringstiden hade jag kontakt med Paul i hägnet av olika uppdrag och minns honom från dessa tider som den alltid välbalanserade koncilianta personen, som det var rentav trevligt att fråga till råds eller rådpläga med eller diskutera även livsproblem med.Paul hade en betydande portion humor och kunde slå över i ett skratt eller ett skämt, vilket jag uppskattade särdeles mitt i all byråkrati.

Men väsentliga sidor av Paul skulle falla bort om man inte skulle komma in på hans många "extra" engagemang i samhället, förtroendeuppdrag, kommitteer,aktiviteter ofta vid sidan av tjänsten.

Ett av engagemangen förklaras av intresset för filmen. Paul rentav fortbildadesig i filmkunskap (66-67) och blev också fortbildare i filmkunskap vid skolstyrelsen (70-71 ). Han verkade som medlem av Statens filmnämnd, en filmpolitisk kommitte och Statens filmprisnärnnd. På den vägen kom Paul även in i radions skolkommitte och Centralen för film- och tvfostran.

Ett annat stort intresse var pedagogiken, Paul verkade som lärare i pedagogik vid Ebeneserhemmets barnträdgårdslärarinneseminarium (på 50-talet) och blevassistent för professor Karl Bruhn i pedagogik. De föreläste vid olika sommarkurser och -universitet på 60-talet. Redaktör för Finlands svenskaläroverksförenings tidskrift Skola och hem var Paul 1958-74 och även ordförande i denna förening.

Länge hade han (65-73) varit sekreterare I direktionen för de svenska folkskolorna I Helsingfors. Vidare har jag förstått att han startade den svenska skolteatern. 

Ett tredje stort intresse var kyrkan. Paul blev medlem av kyrkofullmäktige i Helsingfors och kyrkorådet i Markus församlingunder 1970-talet och igen på 1990- talet. 

Ett fjärde stort intresse var politiken. Paul var (78- 86) ordförande i SFP:s lokalavdelning Norr om Långa bron och medlem av delegationen för SFP (75-86) samt kretsstyrelsen. Jag minns honom I denna egenskap som en av de unga arga männen, m.a.o. de nyliberala på 1960-talet. Men Paul var betydligt lugnare och balanserad än hetsporrarna.

Ett stort socialt intresse visar Pauls engagemang i Samfundet Folkhälsan och Mannerheims barnskyddsförbund. Inom det senare var han under krigen sysselsatt med att sända krigsbarn till Danmark. Inom båda förbunden erhöll Paul deras förtjänsttecken i silver. Han hörde även till styrelserna i Barnvårdsföreningen I Finland och Omsorgsrådet vid Kårkulla kommunförbund för specialomsorger. 

Pauls artiklar i pedagogik och skola,blev många. Jag har räknat till 63 och därtill kommer hans större verk, bl.a. studien De svenska läroverken i Helsingfors 1944-77 i Skolhistoriskt arkiv nr 21 och Skola och hem, språkrör för läroverkslärarna 1938-74 i Forum för utbildning 1993. Paul verkade efter sin pensionering även som arkivarie vid Svenska skolhistoriska föreningen (91-95). Han ivrade för ett svenskt skolmuseum i Helsingfors, samlade en mängd arkivalier och materiel men lyckades inte slutföra detta projekt. 

Särskilt aktiv var han på 1990-talet I Pensionärsföreningen Ettan och Haga svenska pensionärer såsom ordförande och föredragshållare. Det är svårt att sammanfatta Pauls mångsidiga samhällsengagemang, som rönte stark uppskattning. Vid pensioneringen belönades han med undervisningsrådstiteln. Han var en skolman och kulturell personlighet av stora mått. Han gick utan åtbörder sin väg fram, skrev inte in sina meriter i Vem och vad utan knäppte ändå på sin lyras många strängar. Hans natur var den vänsälla och rentav anspråkslösa personlighetens. En finlandssvensk när han är som bäst. 

Paul Hägglund var född 15.4.1924 och dog 31.5.1995.

 

JARL STORMBOM