F. 10.10.1916
D. 3.12.1990
Förre intendenten på Sveaborg, fil.mag. Olof af Hällström avled i sitt hem den 3 december 1990. Han var född den 10 oktober 1916 i Karis, där hans far var kyrkoherde från 1903 till 1950. I prästgården växte Olof upp som den tionde i en syskonskara, som I faderns två äktenskap omfattade tretton barn .
Efter studentexamen 1935 inledde Olof af Hällström sina studier vid Helsingfors universitet med Finlands och de nordiska ländernas historia som huvudämne. Sin kandidatexamen fick han 1943 efter en lång permission från militärtjänsten sedan han hade sårats vid fronten . Efter sin hemförlovning deltog han senare i reservövningar och avancerade till premiärlöjtnant.
Redan i slutet av 1930-talet knöts Olof af Hällström till arkeologiska kommissionen (senare museiverket), som han sedermera kom att tjäna ända till sin pensionering 1980. Under ett tiotal år verkade han som arkeolog, och han ledde då ett antalgrävningar i sin hembygd, Karistrakten. Resultaten redovisades bl.a.i de kapitel om forntiden, som han skrev i sockenhistorikerna för både Karis och Pojo.
Olof af Hällströms intresseområden utvidgades småningom mot medeltiden och den kyrkliga konsten, kanske som en följd av uppväxtåren i Karis prästgård och I skuggan av socknens medeltida kyrka. Också på det här området kom hans mest omfattande publicerade verk att gälla hembygdens historia, framför allt kyrkorna i Karis , Svartå och Pojo.
Fr.o.m. maj 1945 var Olof af Hällström anställd vid arkeologiska kommissionen , först i olika tidsbundna uppdrag, men från ingången av år 1947 utan avbrott. Redan hans första förordnande gällde ett vikariat som intendent för Sveaborgs museum, och msedan han också senare hade skött samma tjänst utnämndes han slutligen 1951 till intendent på Sveaborg. I den befattningen kvarstod han ända till sin pensionering 1980. Då han också därefter fortsatte I många andra uppdrag kom Olof af Hällströms namn att så intimt förknippas med Sveaborg, att bara en litet äldre generation minns honom i andra roller.
Olof af Hällströms fyra decennier på Sveaborg sammanföll med den mest dynamiska tiden i fästningens nyare historia . Ända till slutet av 1940-talet var,ö-arna ett militärområde , där de antikvariska myndigheterna hade endast begränsade befogenheter. Småningom flyttade militären dock bort med den påföljden, att både Helsingfors stad och staten fr.o .m. 1960-talet började planera för Sveaborgs framtid.
I hela denna verksamhet hade Olof af Hällström en central position . Han var sekreterare i de olika kommitteer, som fr .o.m. 1966 förberedde en övergång till ett civilt styre. Som ett första resultat tillkom 1972 Sveaborgs förvaltningsnämnd, och även nu blev det Olof af Hällströms uppgift att sköta sekreterarens arbete under nämndens första treårsperiod. Under åren 1979-85 var han suppleant i nämnden, vilket samtidigt innebar att han var ordinarie medlem i nämndens utskott för planerings- och byggnadsärenden.
Till det här kan tilläggas många andra uppdrag med anknytning till Sveaborg. I Samfundet Ehrensvärd var han sekreterare från 1952 till 1990. Också den uppgiften var ansvarsfylld och tung, ty samfundet ansvarade för både kafeet i Pipers park och den dagliga servicen med guidaderundvandringar. Sin första bok om Sveaborg publicerade Olof af Hällström 1959. Det viktigaste verket utkom 1986 i samarbete med ett danskt förlag . I det kunde han bl.a. framlägga resultaten från sina upprepade forskningsresor till arkiven I Sverige.
Sammanfattningsvis kan man om Olof af Hällström säga, att han i hela sin verksamhet starkt betonade Sveaborgs historiska värden som den enda godtagbara utgångspunkten för all fortsatt verksamhet på öarna. Som människa var han varm och generös , alltid beredd att hjälpa sina kolleger och vänner och inte minst de yngre mforskare, som med tiden knöts till arbetena på Sveaborg. Otaliga var därtill de föreningar och grupper , som under hans ledning fick göra vandringar i fästningen . Han var en god berättare , som gärna kryddade sin framställning med torroliga kommentarer.
CARL JAKOB GARDBERG