Ingo, Rune

Född: 6.11.1938, Korsholm
Död: 17.7.2016, Vasa

Rune Ingo, professor emeritus i modern finska vid Institutionen för modern finska och översättning vid Vasa universitet, har lämnat oss efter en kort tids sjukdom i en ålder av 77 år. Hans närmaste är hustrun Gun-Maj Ingo och en svåger med familj.

Rune Ingo föddes i en jordbrukarfamilj i Korsholm. Han tog studenten vid Vasa svenska lyceum 1958 och fortsatte sina studier vid Åbo Akademi, där han under åren 1965–1977 verkade som lärare och forskare i bland annat franska och finska och 1977–1980 som tillförordnad professor i finska.

År 1980 utsågs Rune Ingo till tf. professor i modern finska vid Vasa högskola för att sedan bli ordinarie professor i modern finska 1983. Professuren i modern finska var knuten till utbildningsprogrammet för översättare, som startade 1980. Som professor och ämnesansvarig deltog Rune aktivt i utvecklingen som ledde till att Vasa högskola blev Vasa universitet 1991.

Rune Ingos insikter i franska språket och kulturen förde honom bland annat till Frankrike, där han 1987–1988 var gästprofessor i finska språket vid La Sorbonne Nouvelle Paris. Under tiden i Frankrike anlitades han dessutom som föreläsare vid universiteten i Toulouse och Caen. Hans forskningsområden gjorde honom känd och uppskattad i hela Norden. Hans arbeten om översättning mellan finska och svenska är i dag centrala verk för dem som arbetar med Finlands två nationalspråk. Som den flitige och begåvade forskare han var fortsatte han att arbeta som uppskattad emeritus efter pensioneringen.

Rune Ingo var en omtyckt föreläsare och handledare, han var en sann humanist, han ville sina studenter väl. Rune var en fridens man – han var hänsynsfull och vänlig, han var tillförlitlig och lojal. Aldrig ett ont ord, aldrig ett fördömande, lika mån som han var om sin egen integritet, var han också när det gällde andra människor. För sina insatser inom forskning och undervisning förärades Rune Ingo Riddartecknet av klass 1 av Finlands Vita Ros orden. Runes fritidsintressen var oljemålning, konst och musik. Under åren 1998–2003 var han medlem i Österbottens konstkommission.

Till sist vill vi citera några ord av Runes gode vän, professor Olof Eriksson vid Växjö universitet i Sverige: ”Han framstod för oss inte bara som översättningsvetenskapens främste företrädare i de nordiska länderna utan också som en osedvanligt sympatisk person, alltid lika vänlig och anspråkslös”. Vi saknar en kollega och nära vän.

Birgitta Romppanen, professor emeritus
Ralf Vahtera, FD
Britta Klockars, FL