Josefsson, Gunilla

f. 30.7.1939
d. 15.8.2019
Gunilla föddes i Vasa 30 juli 1939 in i en familj med musiken som ständigt närvarande element. Båda föräldrarna var lärare och om hennes pappa Selim Segerstam kan man läsa att han var en cen­tral folk­bildare inom musiklivet i Svensk­finland från 1920-talet fram till senare hälften av år 1963. Detsamma kan man med fog också säga om Gunilla; hon har varit en central person inom musiklivet i hela Svensk­finland, framför allt i Västnyland.
Från Vasa flyttade familjen Segerstam till Helsingfors och 1957 kom Gunilla till Ekenäs för att utbilda sig till folkskol­lärare vid Ekenäs seminarium. Där träffade hon sedan sin livskamrat Hans-Ole Josefsson.
Gunilla fortsatte med studier till musikpedagog, bland annat i Stockholm, och det är just hennes musikpedagogiska gärning som lämnat djupa och värde­fulla spår i Västnyland och i Svenskfinland. I Sverige deltog hon också flitigt i babyrytmikkurser och höll sedan ett sjuttiotal egna kurser i Svenskfinland, gav ut skriften Babyrytmik – vad är det och gjorde dessutom två CD-skivor med små sånger och rörelselekar som småbarnsföräldrar kan använda. ”Sjung och lek med ditt barn” var hennes motto.
Gunilla var en mästare på att ordna musikkurser och konserter. Under 1970-talet hölls nästan varje sommar en körvecka i Västnyland, där unga och äldre sång- och musik-intresserade samlades och musicerade tillsammans. Maken Hans-Ole stod för den administrativa ledningen, medan Gunilla var den musikaliska ledaren och inspiratören tillsammans med andra dirigenter och pedagoger. Vi var många som fick en gedigen musikfostran under de glada sommarveckorna på 70-talet.
Många är också de körer som Gunilla grundade och dirigerade. 1961 grundade hon ABC-kören, en liten blandad kör som till större delen bestod av lärare och lärar-studerande. Kören flyttade 1974 med lärarseminariet till Vasa. 1973 var Gunilla med och grundade Västnyländska Kammarkören som hon sedan framgångsrikt ledde fram till 1988. Det var 15 år fyllda med körsång, kördans, skivinspelningar och turnéer. 1970 startade Gunilla Ekenäs församlings flickkör, dit jag kom som en ivrig tioåring. Hon blev samtidigt min pianolärare och övertalade min mamma att köpa ett piano, eftersom hon i mig såg en intresserad och musikalisk elev. Jag är henne evigt tacksam för att hon på sitt uppmuntrande och entusiastiska sätt visade mej vägen in i musikens värld.
Sånggruppen Vitraé, som grundades 1981, blev den tersett där Gunilla, Katarina Kvarnström och jag kom att sammanflätas till en livslång syster­gemenskap. Under de nästan trettio aktiva åren som Vitraé sjöng och turnerade var det oftast Gunilla som stod för tersettarrangemangen. Vi hann göra många turnéer både i Finland och utomlands, och vi medverkade ett flertal gånger i TV-program. Gunilla såg också till att Vitraé dokumenterades på kassett­inspelningar.
1989 insåg Gunilla att det var nödvändigt att starta en flickkör för ungdomar för att, som hon i ett brev skrev, ”föryngra” musiklivet i Ekenäs. Körens namn blev Girls och här lät Gunilla sin underbara kreativitet och musikaliska entusi­asm blomstra då det gällde repertoar och konsertupplägg. Girls varumärke var sångarglädje och härligt fräscha körframträdanden. Gunilla var dirigent för kören fram till 1997. Andra körer som Gunilla också grundat och lett är bland annat barnkören Lilla Västanvinden 1986–1999, projektkören Kungsvägens kör 1991–1996 och damkören Aurea 2001–2003. Ytterligare är värt att nämna att Gunilla också varit dirigent för damkörerna i Hangö och Ekenäs, manskörerna i Karis och Ekenäs samt för soldatkören vid Nylands Brigad. Hon fungerade också som förbundsdirigent för lågstadiekörerna vid sångfester under 1980-talet och för damkörerna inom Finlands Svenska Damkörsförbund 1988–1996.
Gunillas meritlista som körledare är oändligt lång. Därför belönades hon givetvis också med många förtjänsttecken inom Finlands svenska sång- och musikförbund och Västra Nylands sång- och musikförbund. Hon förlänades också Svenska folkskolans vänners Hagforsmedalj och erhöll Ekenäs stads kulturpris 1996. 2013 utsågs hon till hedersmedlem i Finlands Svenska Damkörsförbund.
Utom den musikaliska ådran hade Gunilla också en stark känsla för att skriva. År 2002 utgav hon boken Minnen från Semitiden. Dessutom skrev hon dikter, av vilka hon också tonsatte några och många var de dokumentationer och tävlingsbidrag hon sände till Folkkulturarkivet. Amatörteater hörde också till hennes intressen. Som ”Gammelmaja” innehade hon en av huvudrollerna när Raseborgs Sommarteater uppförde Stormskärs Maja år 1994.
Karaktäristiskt för Gunilla var att det ständigt föddes idéer om nya projekt och konserter och här var maken Hans-Ole det bollplank hon behövde då alla de många tankarna måste få prövas och kanske ibland omarbetas en smula. Ända med i Gunillas sista andetag fanns Hans-Ole tryggt vid hennes sida och när hon nu har gått vidare till andra sidan är jag säker på att hon redan har samlat en änglakör som hon lyckligt leder och inspirerar. Den dikt av Bo Setterlind som Hans-Ole delgav oss vid Gunillas jordfästning beskriver henne så väl:

Att sjunga i kör,
att bygga en värld tillsammans
en värld av sång för andra,
att mitt i allvaret
kunna leka med varandra
i stämningar, i klanger
en själarnas gemenskap
klädd i sköna toner
det är att leva, det är harmoni

Monica Henriksson, musikpedagog och körledare,
och en av dina många elever och korister som du inspirerat

Finlands svenska sång- och musikförbund har grundat en minnesfond för Gunilla och inbetalningar kan göras på konto FI73 4970 1010 7203 04 / Gunilla Josefssons minnesfond.