f. 19.9.1933
d. 25.9.2020
En särpräglad profil är borta. För det var han, Georg Walls. En ovanlig kombination av akademisk skärpa och salt skärigubbe. För den stora allmänheten säkert mest känd som professor i socialt arbete och analytisk skribent i våra tidningar. Det sistnämnda till helt nyligen. Men för läsarna i Lovisanejden kanske mer känd för sina lättsamma skriverier om barndomen i Kotka och somrar till sjöss, i vattnen från Kotka till Hangö. Allt skrivet med spjuveraktig glimt i ögat, och senare sammanställt i boken ”Albumet och engelska expressen”, från 2007.
Georg föddes i Helsingfors men växte upp i Kotka, där hans pappa arbetade som typograf på Kotka Nyheter. Efter studier vid Helsingfors universitet doktorerade han 1968 på lantbrukets omvandling i fyra österbottniska kommuner. Efter kortare sejourer vid ÅA (1970-72) och universiteten i Tammerfors (1973-75) och Jyväskylä (1976-82) återvände han till huvudstaden, först som biträdande professor vid Social- och kommunalhögskolan (1981-88) och därefter till sin pensionering 1998 som innehavare av den svenskspråkiga professuren i socialpolitik vid HU, med inriktning på socialt arbete.
Inom socialpolitiken var Georg främst intresserad av dess teori och metodologi, samtidigt som han var djupt engagerad också i frågor kring social jämlikhet och vardagens klientarbete, och alltid med glädje deltog i samhällsdebatten. Både i det kortare insändarformatet och i bokform.
Men det var ute i skärgården, och på havet, som han trivdes bäst, tillsammans med sin älskade Leena, som till hans stora sorg gick bort 2012. Om sin barndom, sina båtar och alla sina fiskefärder skrev han på ett roande och underfundigt sätt, fjärran från den akademiska världens trånga frackar. Han visste det mesta om fiske, och levde sin vardag på ett enkelt sätt, långt innan begreppet hållbarhet lanserades. Han skaffade t.ex. aldrig något körkort, och det var därför ofta vid busstationen vi träffades.
Innan familjen Walls fick ett eget sommarställe, utanför Vahterpää i Strömfors, var en fiskarbåt byggd av Axel Veppling i Mogenpört deras sommarhem, på långa seglatser längs Finska vikens kust. ”Vi bodde i båten”, konstaterade han, ”så jag känner bra till var det finns goda hamnar och var ’stötanpaikkona’ finns”.
Första gången jag själv stötte på honom var i början av 1970-talet, då han var t.f. professor i sociologi vid ÅA. Jag missade honom visserligen med några månader, och såg bara namnet på institutionens anslagstavla. Blev imponerad över att man haft en amerikansk gästprofessor – för jag läste ju namnet på amerikanska! Stor var min förvåning då jag senare fick veta att Georg var helt finlandssvensk, från Kotka (låt vara med släktrötter i Skottland). En hedersman jag långt senare, i Lovisa, lärde känna bättre. Och nu den Georg som helst vistades i skären utanför Vahterpää, hans ankarplats i livet.
Thomas Rosenberg