Johansson, Paul

Musikern, kapellmästaren och tonsättaren Paul Johansson − mer känd bland såväl vänner som beundrare som ”Nacke” − lämnade oss den 14.10.2007 bruten av en längre tids sjukdom. Nacke föddes den 26.6.1932 i Åbo och var alltså vid sitt frånfälle 75 år gammal. Hans far var violinisten Martin Johansson så man kan säga att ”Nacke”, som både på sitt huvudinstrument pianot och som tonsättare var självlärd, hade musiken i blodet.

Paul ”Nacke” Johansson var en ljus personlighet som helt och hållet ägnade sig åt sitt yrke, hans självkänsla var stark och grundade sig på en musikalitet och en behärskning av det musikaliska hantverket som är få förunnade. Trots detta var ”Nacke” en anspråkslös, ja man kunde säga, nästan tillbakadragen natur, han sökte inte rampljuset, det var hans musikaliska förmåga och hans utsökta stilkänsla som drog uppmärksamheten till honom. Hans register var brett och imponerande i sin mångsidighet: Jazz, schlager, teatermusik, film, skivproduktion, arrangemang, komposition, spelningar m.m. Sitt egentliga livsverk gjorde ”Nacke” Johansson i inspelningsstudion, i början av 60-talet under Jaakko Salos översyn som arrangör och producent för Scandia Records, senare som en av Fazers flitigast anlitade krafter vidare under hela 70-talet. Antalet skivarrangemang torde överstiga tusen. Otaliga är även de sångerskor och sångare, både från teatervärlden och från populärmusikens område som med hjälp av Nackes säkra hand och finstämda öra lotsats fram till ett framförande som tålde fästas på skiva.

Nacke Johansson skydde icke heller ansvar på den administrativa sidan. Han var medlem i Elvis ry:s styrelse åren 1965–73 och kallades till hedersmedlem 2004. Han mottog Malmstén stiftelsens stora pris 1999. Johanssons kanske mest kända komposition var ”Muistathan” som han komponerade till Eurovisionen 1972. Stycket framfördes av duon Kim Floor och Päivi Paunu.

Vid sidan av skivinspelningarna gav arbetet på Svenska Teatern och YLE:s svenskspråkiga program Nacke händerna fulla. Inspelningar föddes, bland annat jazzvalsen ”Jazzification” som i tiden ofta spelades i radion. På Svenskan ledde Nacke musiken i succéerna ”À la Taube” och ”Stadin kundi”. Han komponerade även musiken till Matti Kassilas film ”Aatamin puvussa ... ja vähän Eevankin” år 1971. Vid sin sjukpensionering 1987 avslutade Nacke nästan helt och hållet sitt kompositions- och arrangörsarbete, men uppträdde sporadiskt som pianist med sina musikervänner. Dessa och vi, Nacke Johanssons tusentals supportrar, kommer att i våra hjärtan bevara ett ljust minne av denna gentleman vid pianot.

HENRIK OTTO DONNER