F. 9.1900
D. 21.10.1997
Pensionerade läraren Gunnar Jungner, I tiden föreståndare för Västerby folkskola i Larsmo, avled den 21 oktober 1997 på Sandbacka Vårdcenter i Kronoby.
Gunnar Jungner föddes en septemberdag år 1900 i ett lärarhem. Hans far, Viktor Mattsson Jungner, verkade som lärare i 43 år varav 38 år vid Snåre skola i Kronoby. Från Viktor Jungners familj sökte fyra av sönerna till seminariet i Nykarleby. Den yngsta av dem hann aldrig slutföra sina studier, eftersom han föll istrid för fosterlandet i november 1943.
Gunnar Jungner dimitterades våren 1922 och erhöll samma höst lärartjänsten vid den nyimättade och -uppförda skolan I Västerby distrikt i Larsmo.
Skolan var uppförd på en vacker plats som gav alla möjligheter för den inflyttade läraren, med stort intresse för blommor och odling, att förverkliga sig själv.
I en ny skola krävdes organisationsförmåga och, på den tiden, ett praktiskt handalag för att allt skulle fungera. Skolans anställda lärare hade alla dessa förutsättningar.
Den kulturella utvecklingen i byn behövde en uppryckning och så blev det också, när den unga entusiastiska läraren trädde till. Redan under det första läsåretledde läraren en damkör och följande läsår även en manskör.
Finns det dam- och mansröster är steget inte långt till blandad kör. När Eugmo Ungdoms- och Nykterhetsförening bildades 1923 blev Jungnerföreningens första sekreterare och längre fram ordförande under ett antal år samt den blandade körens dirigent.
Gunnar Jungners ideella och kulturella intressen förde honom till många förtroendeuppdrag inom olika organisationer. I Föreningen Folkhälsanverkade han både som sekreterare och kassör i 26 år. Under 15 år satt han som ordförande och i 12 år som vice ordförande inom SvenskaFolkpartiet i Larsmo. Han var också medlem I partiets kretsstyrelse under ett antal år.
Gunnar Jungner var ingen jägare, men en drivande kraft när Eugmo Jaktvårdsförening bildades. Han såg följderna av oorganiserad jakt och ville verka för att återfå och bibehålla viltet i naturen.
Självfallet utnyttjades hans kapacitet inom kommunalförvaltningen och under nio år skrev han kommunalfullmäktiges protokoll. Han var även invald i olika kommunala nämnder. År 1935 inrättades folkskolnärnnden och Gunnar Jungner var nämndens sekreterare i 25 år eller till sinpensionering. Han behärskade skolförvaltningens olika och ofta svårtolkade paragrafer på ett mästerligt sätt.
Skolbiblioteken och böckerna stod honom nära. Själv läste han alla böcker som inköptes till skolans bibliotek. Under sin mest aktiva tid hann Gunnar Jungner även läsa på akademiska kurser. Han var en skicklig stilist, han hade ett säkert minne och höll sina tal på ett flärdfritt sätt, ofta utan manuskript.
Gunnar Jungner ingick äktenskap år 1926 med Ester Sandbacka. Paret fick fyra döttrar. Hustrun avled under krigetnär yngsta dottern var något över ett år och Gunnar hemkallades från krigstjänsten för att ta hand om sina döttrar och sköta skolan. Två av döttrarna gick i faderns fotspår och i dag verkar en dotterdotter som lärare i fjärde generationen.
När Gunnar Jungner pensionerades flyttade han till sin framlidne fars gård på Harabacka i Kronoby. Där uppförde han en ny bostad och anlade en enastående mönsterträdgård. Det var ett nöje, att få följa Gunnar, när han berättade om de olika växterna vars svenska namn han alltid kompletterade med latinska benämningar.
I en ålder långt över 90 år deltog han flitigt i hembygds- och släktforskning med likasinnade på Torgare prästgård.
Gunnar Jungner var en mångsysslare med gedigna kunskaper och en ständig sökare av ny kunskap. Han var utrustad med ett enastående minne och en utsökt berättarförmåga; egenskaper som följde honom och gav livskraft långt in i ålderns höst.
GÖSTA KARLSSON