Juslin, August

Sedan föregående kalender utkom, har en bemärkt kommunalman i Esbo gått ur tiden. Under julhelgen eller den 29 december 1938 avled nämligen på sjukhus i Helsingfors jordbrukaren August Juslin i en ålder av 67 år. 

Han tillhörde en gammal bondsläkt, vars anor äro kända till medlet av 1600-talet och som led efter led brukat och bebott hemmanet Juus i Bemböle. Hans fader var dock hemmåg och bonde på Hars i Lahnus, där de sedermera så kända fem bröderna Juslin växte upp. August fick genomgå Söderkulla jordbruksskola och blev gårdsförvaltare för en tid i Satakunta, innan han slog sig ned på Skrobb kronoboställe i hemsocknen. Denna gård löste han sedan in och gjorde i flera avseenden till en mönstergård. 

Under besök i de skandinaviska länderna hade han bl. a. blivit intresserad av biskötsel, och snart var han en ivrig förkämpe för denna närings utbredning i vårt land. Såsom ordförande i Esbo lantmannagille under en lång följd av år från år 1907 blev han i tillfälle att verka för jordbrukets höjande i sin hemsocken på ett särskilt sätt. En sak, som därvid låg hans hjärta närmast, var småbrukens skötsel och förkovran, och såsom kommunens kolonisationsinstruktör och kassör var han med om att skapa flera hundra smålägenheter, där dugliga arbetare fingo egna hem och åkertegar. 

Som ordförande i kommunalnämnden under ett drygt decennium hade han alla kommunens trådar i sina händer. Särskilt drog folkskolorna och fattigvården nytta av hans praktiska blick och organisationsförmåga. Inom kommunalfullmäktige, som han tillhörde till sitt frånfälle, var han den slagfärdiga debattören. Och dock var det här, som oppositionen slutligen blev honom övermäktig, och om någon fick han här erfara att »otack är världens lön». Kristiden blev inom kommunalförvaltningen en brytningstid. Den svenska bondegruppen, som August Juslin hade bakom sig, blev småningom för liten, och den verkställande makten kom i nya händer. Maa kan sålunda säga, att Juslin var en av de sista representanterna för det gamla, något patriarkaliska styrelsesättet i socknen, som hänsynslöst och till ringa nytta sköts åt sidan. Rakryggad bar han motgångarna och var till sin död en värdig förtroendeman inom den decimerade högergruppen. 

August Juslin var en ledande kraft inom många kulturförenmgar, ungdomsföreningen i hembyn, sångföreningen, musikkapellet, hembygdsföreningen, Svenska förbundet m.fl. Han var med överallt, där människor samlades i det godas tjänst. Framför allt ville han hålla den svenska bondekulturen vid liv, där det blott var möjligt, åtminstone skulle man rädda för eftervärlden vad som räddas kunde i en storstads närhet. Ofta såg man även i ortstidningen skildringar av hans hand ur allmogens liv fordomdags. På sitt säregna sätt ville han förtälja värdefull gammal tradition. Med August Juslin bortgick en av den nyländska allmogens förgrundsgestalter, vaken, skötsam, självständig, på många områden en banbrytare. Och - även det bör nämnas - som i forna tider fostrade han upp en stor skara barn, söner och döttrar, vilka kanske framom annat beredde honom tröst och tillfredsställelse på gamla dar. 

E. N-d.