Kuhlberg, Olof
f. 11.4.1929
d. 21.2.2018
Under sina aktiva år skrev han nekrologer i SFV-kalendern. Nu är han själv föremål för en minnesruna. Olof Kuhlberg gick ur tiden i februari 2018 efter en längre period av ohälsa. Hans anspråkslösa natur var emot intervjuer. Därför finns det knappast någonting skrivet om honom. Däremot har han under ett långt liv i ord och i bild dokumenterat resor som han har gjort med sin hustru Maija Kuhlberg.
Maija och jag samtalar i hemmet vid Ågatan i Borgå. Solglittret över ån för tankarna till Pellinge där Olof föddes den 11 april i menförestider. Han var det yngsta barnet i en syskonskara på tre. Föräldrarna var Carl Kristoffer och Elin Kuhlberg. Läraryrket och den konstnärliga och musikaliska ådran har gått i arv från far till son. Olof dimitterades som lärare från Nykarleby seminarium år 1951. Ibland återkom han till inträdesförhöret, som räckte tre dagar och att utbildningen för de godkända genast tog vid. De andra fick snöpligt nog åka hem.
Olofs första tjänst efter militärtjänstgöringen i Dragsvik var vid Folkskolan i Borgå som under hans första år verkade på Prästgårdsbacken för att vid mitten av 1950-talet flytta till nybygget på Kvarnbacken. Han förblev skolan trogen fram till pensioneringen 1989. Under åren 1954–1974 var han både lärare och ekonom för Borgå stads folkskolor vilket betydde att det inte blev något långt sommarlov för hans del. År 1975 hade grundskolereformen trätt i kraft. Olof fortsatte som föreståndare i en tre års period för Kvarnbackens skola för att bli rektor 1978–1989. ”Arbetet först och sedan vila”, brukade Olof säga, interfolierat med ett uttalande om att varje arbete som är värt att utföras, är värt att utföras väl.
År 1976 gifte sig Olof Kuhlberg med Maija Kristina Nurmio, som var en av hans kolleger i Kvarnbackens skola. Det var bra med ett bollplank, men viktigt att beakta integriteten och den ömsesidiga tystnadsplikten. Redan under ungdomsåren hade Olof Kuhlberg intresserat sig för musik, konst och fotografering. Ibland hade han önskat sig en professionell utbildning inom de sektorerna men tidstjuvarna gjorde sig ständigt påminda. På 1950-talet ledde Olof nästa alla byakörer i Borgåbygden med övningar varje kväll. På grund av det stora elevantalet i Kvarnbackens skola var det tre julfester och lika många avslutningar vilket betydde att Olof skulle leda musikinslagen med alla övningar och vara ackompanjatör. Han var under många år även aktiv i Östra Nylands sång- och musikförbund, Runebergskören BSB och Sylvia kören. Som den grundliga person han var gjorde han upp program, punkt för punkt, för alla övningar. Det var i en tid när ingenting var datoriserat. Samma minutiösa arbete gjorde han som rektor. Mycket skrevs för hand och senare på skrivmaskin som ersattes med en elektrisk maskin. Men inga datorer och inga mobiltelefoner!
Fotografering var ett av Olofs intressen vid sidan av konst. Gärna målade han i olja och gärna Pellingemotiv. På 1990-talet höll han några konstutställningar bland annat tillsammans med Rolf ”Offe” Söderling. Olof ryckte ibland in som frilansande fotograf på Hufvudstadsbladet.
Olof och Maija fick uppleva 20 år som pensionärer, vilket gav dem tid för bland annat resor ut i världen. Den egentliga sista resan, innan Olof insjuknade, gick till Berlin år 2015.
En kulturbärare har med Olof Kuhlberg gått ur tiden. Hans hustru och son samt släkt och vänner minns Olof med tacksamhet. Minnet av honom som fostrare av flera generationer av barn och ungdomar, musiker, dirigent och tolkare av naturen i sin konst kan inte jordas. Solglittret kommer för alltid att lysa över Olof med psalmistens ord, ”den blomstertid nu kommer.”
Benita Ahlnäs