✻ 12.4.1924
† 14.1.2016
Magnus Kull växte upp i Gamla Vasa. Hans föräldrar var folkskollärarna Ester Kull (f. Enegren) och Johan Evert Kull. Barndomen var trygg: Enligt egen utsago lärde sig Magnus köra buss när han var 12 år gammal och ofta var den enda passageraren till sista hållplatsen i Gamla Vasa. Vuxendomen var inte lika trygg. Pappa Evert deltog som frivillig i Vinterkriget och stupade. När fortsättningskriget började gick 17-åriga Magnus med som frivillig. Som sanitetsunderofficer såg han vad krig innebär. Efter hemförlovningen började han studera vid Svenska Medborgarhögskolan som grundats år 1943 ”mitt under brinnande krig”, som det står i högskolans historik. Det var ett val som hade långtgående följder både för den unge studeranden och för högskolan. Det var där Magnus mötte sin Karin som sedan blev hans livskamrat under ett långt, lyckligt äktenskap. Det var han som lade grunden till att högskolan blev den starka och uppskattade läroanstalt den är i dag.
Magnus avlade socionomexamen med utmärkelse år 1949. Han fortsatte sedermera sina studier och avlade ekonomie licentiatexamen. Under tiden 1958 till 1969 verkade han också som rektor för högskolan jämsides med undervisningen. Magnus Kulls tid som rektor var av avgörande betydelse för högskolans utveckling. Han hade bestämt sig för tre uppgifter då han år 1958 valdes till rektor: att ändra högskolans namn, att få ett eget hus åt högskolan, som dittills varit hyresgäst hos olika andra utbildningsenheter och att fördjupa den existerande utbildningen samt utvidga utbildningen till nya områden.
Han lyckades också i alla dessa föresatser. År 1964 kunde det nya skolhuset ritat av arkitekt Erik Kråkström vid Topeliusgatan invigas, samtidigt ändrades högskolans namn till Svenska social- och kommunalhögskolan (SSKH). Inom loppet av ett par år utvidgades utbildningen till att omfatta även journalistutbildning och bibliotekarieutbildning. Han var också för nya nordiska och internationella influenser, vilket ledde till att högskolan på många sätt blev en föregångare särskilt inom den sociala utbildningen. Också efter sin pensionering och flytten till Lovisa fortsatte Magnus att aktivt följa med SSKH´s utveckling. Det är i hög grad tack vare Magnus Kulls framsynthet, diplomatiska förmåga och förmågan att skapa goda kontakter till omvärlden som SSKH fick den stabila grund den nu vilar på. Den anda han skapade lever fortfarande kvar.
Hösten 1969 godkändes en ny lag om skolstyrelsen.Till chef för den svenska avdelningen utnämndes Magnus Kull. Uppgiften var att bevara ett fungerande skolnät och trygga en skolgång för alla medborgare. Förutom en nioårig grundskola skapades också ett nytt nät av gymnasier med sex nya skolor på den österbottniska landsbygden. En bedrift som saknar motstycke i vår skolhistoria. Målsättningen var att alla barn skulle ha möjlighet till fortsatta studier. Detta genomsyrade arbetet. Ingen ifrågasätter idag reformerna som genomfördes under 1970-talet. Magnus insats som chef och påhejare var betydande. Viktiga tider i Magnus liv var tjänsten som socialminister 1964, uppgiften som riksdagsman 1966-1970 och direktörsposten vid Nordiska kultursekretariatet i Köpenhamn 1971-75. Magnus var en övertygad nordist. Han sörjes av hustrun Karin och sönerna Johan och Erik med familjer.
Gunvor Brettschneider
Lasse Hoffman
Erik M Snellman