Landgrén, Birgitta

Efter långvarig sjukdom avled häradshövding Birgitta Landgrén (f. Burgman) den 12 januari 2005 på Forsby sjukhus i Helsingfors.
Hon föddes den 27.6.1918 i Helsingfors, blev student från Brändö svenska samskola 1938 och juris kandidat 1957 efter att i flera år ha arbetat vid Helsingfors rådstuvurätts kansli, först som byråbiträde och sedan som arkivarie. Som justitierådman verkade hon vid Borgå rådstuvurätt 1966–1973. Birgitta Landgrén utnämndes sistnämnda år till borgmästare i Lovisa som den första kvinnliga borgmästaren i Norden.
När hon 1979 blev utnämnd till häradshövding i Borgå domsaga hade bara en kvinnlig jurist i vårt land blivit domsagechef. Hennes intresse för de nordiska språken ledde till att hon blev edsvuren translator i vårt lands båda språk samt danska och norska.
Till de många offentliga och andra förtroendeuppdrag Birgitta Landgrén innehade under olika perioder av sitt liv hörde medlemskapet i Borgå stadsfullmäktige för Svenska folkpartiet under fyra år. Med den starka känsla för rättsstaten som utmärkte juristen Landgrén var det inte förvånande att hon anslöt sig till Konstitutionella folkpartiet när den s.k. undantagslagen 1973 fråntog folket rätten att i det elektorsval som stundade indirekt välja statsöverhuvudet.
I de konstitutionellas partistyrelse satt Landgrén under hela den tid partiet verkade och hon åtog sig i många val den under finlandiseringsåren otacksamma kandidaturen för ett litet oppositionsparti. Birgitta Landgrén fick i varje fall uppleva den omvälvning som skedde i och med sovjetimperiets fall och redan före det förändringen i vårt eget lands inställning till yttrandefriheten och självcensuren i medierna.
Birgitta Landgrén var under sina år i Lovisa och Borgå medlem av kyrkofullmäktige, i Borgå också av församlingsrådet. När hon som pensionerad flyttade tillbaka till sin födelsestad invaldes hon i församlingsrådet i Norra svenska församlingen.
För matrikeln Suomen Lakimiehet – Finlands Jurister uppgav Birgitta Landgrén som sina särintressen ”litteratur, teater, språk, Mannerheimiana”. Åtminstone alla inhemska verk om Mannerheim fanns i Birgittas hem, det senaste vid Kalevagatan i Helsingfors. Hennes beundran för marskalken var en integrerande del av hennes fosterländskhet.
Birgitta Landgrén sörjes av sonen Thorolf Niska och dottern Annika Nyström (f. Niska), sonen Lars-Folke Landgrén, barnbarn och barnbarnsbarn samt vänner som stod henne nära.

GEORG C. EHRNROOTH