F. 28.12.1942
D. 14.1.2001
Den svenska utbildningens kraftkvinna är död. Annette Liljeström avled den 14.1.2001, bruten av en svår sjukdom.
Annette Liljeström föddes den 28.12.1942 i Sibbo. Hon blev politices magister vid Helsingfors universitet. Redan under skol- och studietiden vaknade hennessamhällsengagemang och debattlusta. Hon blev aktiv i Svensk ungdom och bl.a. vice ordförande 1969-70. Annette var tillsammans med bl.a. Rabbe Lauren och Arndt Reuter medlem i den arbetsgrupp som 1967 utarbetade Finlands första miljöpolitiska program.
Det var dock utbildningspolitiken och utbildningsförvaltningen som Annette Liljeström skulle ägna sitt liv. Hon startade 1967 som utredningssekreterare vidSvenska yrkesutbildningsstyrelsen, då ett specialorgan vid Svenska Finlands folkting. När hon 1973 blev överinspektör vid yrkesutbildningsstyrelsen var honden enda svenska tänstemannen på ämbetsverket.
År 1991 sammanslogs skolstyrelsen och yrkesutbildningsstyrelsen till den nuvarande Utbildningsstyrelsen. Annettes ansvarsområde utvidgades då till att gälla även grundskolan, gymnasiet och det fria bildningsarbetet. Hon blev först direktör vid den svenska linjen och 1998 överdirektör.
Sina största insatser gjorde Annette Liljeström för den svenska yrkesutbildningen. För mellanstadiereformen var hon central. Hennes kännedom om det svenskautbildningsfältet var komplett och minutiös. Ändå förlorade hon aldrig helhetsperspektivet. Ledstjärnan var genomgående att öka koordineringen ochstärkautbildningen i alla de finlandssvenska regionerna. Sålunda förstod hon att Svensk-Finland behöver tre regionala profilerade yrkeshögskolor. Tack vare yrkeshögskolereformen lyckades det också att samordna och stärka yrkesutbildningen på skolnivå. Annettes målmedvetna arbete för svensk autonomi inom lärarutbildningen har befäst pedagogiska fakultetens ställning och avvikande från lösningarna på finskt håll gett den svenska yrkeslärarutbildningen tillfakulteten.
Det brukar sägas att de svenska Sibboflickorna såsom konduktörer höll ordning på spårvagnstrafiken i Helsingfors. På samma sätt höll Sibboflickan Annette en fast hand över den svenska utbildningen. Hon var en stark ledare, målmedveten och flitig. Samtidigt var hon klarsynt och klok. Det skapade respekt och förtroendehos Utbildningsstyrelsens ledning, hos medarbetarna och hos politikerna.
Annette Liljeström var i alla sina dagar en engagerad och frejdig debattör. Hon var frispråkig och ibland högljudd. Uttalanden som kunde uppfattas som fräna uppmjukades av hennes humor och avväpnande skratt.
Sibborötterna och Helsingforsjobbet utvidgades sedermera med starka band till Åboland. Sommarstugan i Ölmos, Dragsfjärd, blev en kär tillflyktsort. Annette hade många vänner. Hon läste mycket poesi och försökte upplysa sina vänner och arbetskamrater om världens sanningar med dikter och fyndiga ordstäv.
Annette Liljeström hade visioner och mål för den svenska utbildningen i vårt land. Hon bidrog till att förverkliga många av dessa mål. Det måste ha gett henne tillfredsställelse och det förtjänar vår tacksamhet.
ROGER BROO
HELENA TAXELL