Lindgren, Peter

Tidigare chefen för Svenska centralarkivet, politices magister Peter Lindgrén har gått bort i sviterna av den svåra sjukdom som drabbade honom redan år 1996.
Carl Peter Ulfsson Lindgrén föddes i Helsingfors 23.7.1946 och han dog i sin hemstad 21.2.2014.
Sin livsgärning utförde han vid Svenska centralarkivet. Det var han som byggde upp arkivet och han verkade också som dess chef åren 1977-2007.
Själv hade jag förmånen att få känna Peter både som studie- och arbetskamrat men också som vän och diskussionspartner. Kontakterna blev under senare år mera sporadiska men var alltid lika givande. Det första intrycket blev alltid att han – den medfödde spjuvern – alltid hade en intrikat fråga att ställa och att det var i stort sett det första han gjorde när man träffades.
Peter Lindgrén var historiker och kulturmänniska tillika.
Efter skolgång i Nya svenska samskolan, Lönkan, och Munksnäs svenska samskola blev han student 1968 från Helsingfors svenska Aftonläroverk, Aftis. Han blev magister vid Helsingfors universitet 1975. Då var det främst ekonomisk och social historia (för legendariske Sven-Erik Åström) som intresserade honom, men i lika hög grad senare politisk historia. Han assisterade Per Schybergson i tillkomsten av Oy Wilh.Schaumann Ab:s historik.
Hans intresse för konst och kultur var livslångt och omfattande. Peter var i grunden en samlare om det sedan gällde antikviteter, glas och porslin, mattor eller Helsingforshistoria, företagshistoriker eller kokböcker. Beträffande konstutbudet var hans skala bred. Han var en ypperlig värd för sina gäster.
Men livsgärningen var som sagt arkivverksamheten. Bland arbetskamraterna gällde Peter som ”Arkiv-Petter”.
Svenska centralarkivet grundades ursprungligen som slutarkiv för Svenska folkpartiet och dess medlems- och systerorganisationer. Under Peters egid utvecklades arkivet småningom till ett slutarkiv för en lång rad finlandssvenska organisationer. Ännu levande lika väl som döda.
Peter Lindgren byggda upp arkivet från praktiskt taget nollpunkten. Början var några dammiga mappar i en källare. Men han byggde upp också mycket annat. Han var med om att skapa De privata centralarkiven rf 1999. Kan engagerade sig i Arkivfackföreningen. Han var med om de första arkivdagarna. Och otaliga är de nationella, nordiska och andra internationella arkivkongresser som Peter aktivt tog del i under trettio år.
Centralarkivet verkställde också varje år en specialutställning, oftast i samband med folkpartiets partidag. Ingen som skriver samhällshistoria kommer förbi de välordnade handlingarna i Peters arkiv. Peter Lindgren deltog själv i bakgrunden till många historieprojekt och historiker. Arkivet har därmed blivit en central finlandssvensk minnesorganisation.
Privat var Peter Lindgrén en alltigenom positiv, vänlig och social person med en vid vän- och bekantskapskrets. Men han omgavs också av en stark personlig integritet. Förutom kulturintresset fanns också ett genuint intresse för resor och amatörfotografering.
Men en del av vännerna skall komma ihåg honom som främst Pentalabo. Sommarstället och ön var centrala i Peters liv. Därför kom han att engagera sig djupt inte bara i Pentalabornas hembygds- och fritidsaktiviteter utan också i stadsplaneringen av Sommaröarna mera allmänt. Och alltid med resultat.
Förutom av vännerna och kollegerna saknas han av sin hustru Christina, sonen Calle samt bonussonen Pete (Peter).

Håkan Mattlin