Barnträdgårdslärarinnan Anna Sofia Lundqvist föddes i Helsingfors 6 juli 1896 och dog där 20 november 1986, över 90 år gammal. Efter avslutad skolgång i Svenska fruntimmersskolan tjänstgjorde Anna Lundqvist en tid i en bankirfirma. Hennes håg stod till sjuksköterskekallet, men på inrådan av sin mor utbildade hon sig till barnträdgårdslärare. Ebeneserhemmets seminarium förestods då av Elisabeth Alander, som studerat pedagogik vid Pestalozzi-Fröbel-Haus i Berlin. Hon förde med sig Fröbels ideer till Finland och vidarebefordrade dem till sina elever. Djupt omfattande dessa lärdomar tjänstgjorde Anna Lundqvist först vid en privat svensk barnträdgård och var sedan åren 1925-1928 föreståndare för den svenska barnträdgården i Jakobstad. Hon förestod Ebeneserhemmets svenska barnträdgård i Helsingfors åren 1929-1944 och var sedan, efter att en kort tid ha lett arbetet vid barnträdgården Fylgia, föreståndare för Bertha Mariahemmet i Helsingfors tills hon gick i pension 1956.
Under krigsåren 1939-1944 var hon med om att evakuera krigsbarn till Sverige och verkade tidvis som sköterska på krigssjukhus, bl.a. i Uppsala, dit man transporterat sårade finländska soldater.
Hon var en hängiven medlem i föreningen Lotta Svärd. Anna Lundqvist hade en god sångröst och sjöng stundom i kör. Hon anslöt sig tidigt till Evangeliska unga i Berghäll och tillhörde också kretsen i Lutherkyrkan. I bibelstudiekretsar deltog hon gärna.
Som pensionerad sysselsatte hon sig med släktforskning. Med stor noggrannhet utarbetade hon sin antavla, som omfattar släkter nära nog i hela svenska Österbotten. Men fädernegården Lukus i Nykarleby landskommun låg alltid i centrum för hennes intresse.
Tillsammans med sina föräldrar och så länge hennes krafter tillät, tillbringade Anna Lundqvist somrarna i Nykarleby, där hon en tid hade en mönsterträdgård med grönsaker och blommor. Av en syskonskara på sex barn blev hon tidigt den enda överlevande. Tre systrar dog som små, och de båda bröderna miste livet under Finlands ödesår kring 1918. Deras sista viloplatser är okända.
Anna Lundqvist var till sinnet svensk och anförtrodde Svenska folkskolans vänner förvaltningen av sin kvarlåtenskap som en fond bärande hennes föräldrars namn. Den kristna livssyn, som hon mottog i sitt barndomshem, följde henne genom livet, och hon valde själv versen för sin dödsannons: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord".
Britta Holmlund