Mattson, Börje

Skolrådet Börje Mattsson, född den 22.6.1915, avled den 13.5.2006 i en ålder av 90 år. I äktenskapet med lektor Gretel, f. Åkerberg, hade han en dotter och två söner. Sina sista årtionden tillbringade makarna välförtjänt i Kristinagården i södra Haga som ett otium cum dignitate. Men också här i Kristinagården och i Haga svenska förening var Börje starkt verksam med framträdanden.
Han blev student 1933, filosofie kandidat och magister 1937–38 och fungerade åren 1939–77 som lärare i svenska och litteratur i följande läroverk i Helsingfors: Nya svenska flickskolan, Andra svenska lyceum, Nya svenska samskolan och Svenska Normallyceum, där han var överlärare 1960–74. Sistnämnda år upphörde ju auskulteringsläroverket och Börje Mattsson blev i nya Svenska normallyceum äldre lektor i modersmålet. Man hade kommit fram till grundskol­reformen. Det fick stora konsekvenser även för kollegan Börje Mattsson. Antalet skolor han undervisat i bör utökas med Nya svenska samskolan (1946–56) och Svenska medborgarskolan (1950–55).
Man kan också karaktärisera Börje Mattsson som ungdomspolitiker. Han var ordförande i Finlands svenska skolungdomsförbund 1957–64, i Förbundet Kristen ungdom 1964–72, Svenska modersmålslärarförbundet 1964–72 och i Skolteaterför­bundet 1965–68. Han ledde också Svenska folkpartiet i Helsingfors 1969–72.
Samtidigt var Börje Mattsson medlem av kyrkoråd och -fullmäktige. Det politiska och kyrkliga engagemanget gav också medlemskap i Svenska Finlands folkting och olika styrelseorgan inom SFP samt i Helsingfors stadsfullmäktige 1965–68.
Vidare kom Börje Mattsson in i kommittén för Helsingfors skolplan (även kallad skolkommissionen med skolrådet Jussi Saukkonen som ordförande, 1970–77) och förhandlingsdelegationen för läroverken i huvudstaden (I 1972–73, II 1973–75) ävensom i andra skolkommittéer.
Efter övergången till grundskolsystemet 1977 i Helsingfors var han medlem i huvudstadens skolnämnd och ordförande i dess svenska avdelning. Han blev även ordförande i Svenska skolförsökskommittén (1977–83). De olika skolorna fick tack vare denna kommitté och skolstyrelsen sina specialiseringsprogram.
Börje Mattsson författade också en mängd läroböcker, av vilka här nämns blott de viktigaste: Skiljetecknen (1961), Vårt språk (flera förf., 1962), Poesi och Prosa (flera förf., 1965), Dikten genom tiderna – en litteraturhistoria (1970), 1–9:ans svenska (flera förf., 1973–84) och Handbok i litteraturkunskap (flera förf., 1984). En liten förklaring till all denna skrivarflit kunde ju vara att detta var det material Börje Mattsson använde i sin undervisning, en annan att Svenska normallyceum hade ett strålande bibliotek. Men den tredje och viktigaste är att Börje Mattsson var väldigt flitig och kunnig.
Han förärades skolrådstiteln 1979 och medaljen av första klass av Finlands Vita Ros.
För mig framstår Börje Mattsson som en äldre idealkollega. Han är en monumental gestalt i de svenska läroverkens historia och en betydande skolreformator. En stor humanist med kristlig karaktär har gått bort.

JARL STORMBOM