Mattsson, Björn-Eric

Dataläraren, fil.mag. Björn-Eric Mattsson, allas vår Bem, avled i en sjukdomsattack den 26 oktober 2004 vid nyss fyllda 63 år. Han var född den 6 september 1941.
Sin yrkeskarriär inledde Bem i mitten av 1960-talet som assistent vid Tekniska läroverket och som systemplanerare vid Oy Nokia Ab Elektronik. I början av 1970-talet anställdes han vid Svenska handelshögskolan där han i tio års tid ansvarade för undervisningen i ADB. Samtidigt var han timanställd ADB-lärare vid Svenska social- och kommunalhögskolan och Arbis i Helsingfors. År 1980 anställdes han som chefsplanerare vid Hanken och sedermera direktör för högskolans datacentral. Här fick han användning för sin förhandlingsförmåga då det gällde att få del av de knappa resurserna för att kunna förverkliga datoriseringen. Bem var en banbrytare inom undervisningen och utvecklingen av datateknik. Han hade en stor iver och entusiasm för att dra nytta av teknikens vinningar. Hans mest iögonenfallande egenskap var dock att han förstod att engagera de s.k. vanliga användarna i utvecklingsarbetet i ett tidigt skede. Han ställde alltid upp med hjälp, oberoende av hur litet eller stort problemet kunde förefalla.
Under 1990-talet verkade Bem ånyo vid Arbis som timlärare och datakonsult. Han var också vikarie för biträdande rektor under ett år. Åren 1997– 2003 var han Arbis första huvudlärare i datateknik. Han förblev Arbis trogen som timlärare till sin död. År 1995 startade han en egen konsultbyrå, BEM-data.
Som lärare och kollega var Bem respekterad och uppskattad. Hankens studentkår utsåg honom till årets lärare samt uppmärksammade honom med Stora kårnålen i silver 1979. Både i Arbis och Hanken byggde han upp dataundervisningen och var en inspirationskälla för att inte säga guru för de andra datalärarna.
Björn-Eric Mattsson var exceptionellt mångsidig. Hans språk- och stilkänsla var starkt utvecklad. Under sin tid vid Hanken skapade han datacentralens tidning Modem. Han sammanställde ordböcker i dataterminologi som används överallt i Svenskfinland. För honom var det viktigt att skapa och använda svenska datatermer motsvarande de engelska. År 2000 tilldelades han Hugo Bergroth-sällskapets språkpris som erkänsla för sina insatser för det svenska språket. Svenska folkskolans vänner tilldelade honom år 1992 sin folkbildningsmedalj ”för en aktiv, pågående kulturgärning i Helsingfors och för en personligt präglad och energisk insats för införandet av modern teknik i folkbildningen”.
Bem var synnerligen kreativ och alltid full av idéer och nya uppslag. I Södra Kårböle Gille, där han var aktiv medlem sedan 1968 och ordförande 1986–1990, fick han utlopp för sin skaparglädje. Han var redaktör för Gamla’s nyheter, han skrev kåserier, spex, sånger och snapsvisor. Han översatte Juice Leskinens sånger. Kårböle Gille har gett ut en bok med Bems texter. Han fungerade som reseledare för Gillets resor bl.a. till Ungern, Moskva och Paris, han grundade en cykelklubb och ordnade utfärder.
Bems särintresse var cykling och han företog långa cykelresor både i hemlandet och utomlands. Betecknande för hans kampanda och psykiska styrka var att han obruten övervann flera svåra sjukdomsperioder och bibehöll sin enorma arbetskapacitet både i yrkeslivet och i sin fritidsverksamhet.
Många är de vänner och arbetskamrater som har fått glädja sig åt dikter och visor som Bem skrev till fester och tillställningar – samhällsengagerade, samhällskritiska, finurliga, allvarliga, humoristiska och intelligenta. Sådan var Bem!

GUNVOR BRETTSCHNEIDER