Mickwitz, Gösta

F. 6.12.1917

D. 11.4.2003

 

Professor Gösta Mickwitz avled stilla på fredagsmorgonen den 11 april 2003. Det var honom förunnat att nästan ända till slutet kunna delta aktivt i föreningslivet och debatten, såsom han gjort hela sitt liv.

Gösta Mickwitz föddes den 6.12.1917. Han var alltså precis lika gammal som republiken Finland. Han bodde hela sitt liv vid Observatoriebacken i Helsingfors, vilket gjorde att han alltid kunde glädja sig åt flagghissning och hornmusik på fö­delsedagen.

Gösta Mickwitz började studera histo­ria liksom båda sina föräldrar och flera an­dra familjemedlemmar, men kriget kom emellan. Kriget drabbade familjen Mick­witz mycket hårt. Av fyra bröder stupade två i vinterkriget och en i fortsättningskri­get. Bara Gösta blev kvar.

Efter kriget började Gösta Mickwitz intressera sig för nationalekonomi, vilket blev hans livsuppgift. Han disputerade för 115 doktorsgraden år 1953. Efter några år vid Statistiska centralbyrån blev han utnämnd till professor vid Yhteiskunnallinen kor­keakoulu år 1957. Senare innehade han professurer vid Helsingfors universitet och Svenska handelshögskolan.

Som nationalekonom betonade han tidigt förhållandet mellan makro- och mikroekonomi. Det konkretiserades i insikten om det ömsesidiga beroendeför­hållandet mellan företagsekonomi och ekonomisk politik, samt om förhållandet mellan marknadsföring och nationaleko­nomi. Vi, Göstas studenter, minns honom särskilt som en öppen lärare som i högre grad uppmuntrade oss till fantasi och eget tänkande än till att fastna i dogmatiska modeller

Gösta Mickwitz hörde inte till de veten­skapsmän som bara grävde ner sig i sin forskning – tvärtom var han mycket sam­hällstillvänd. Han var rektor för Svenska handelshögskolan åren 1971–75. Han lot­sade högskolan under en avgörande tid i dess historia, eftersom dess förstatligande skedde under hans rektorstid.

Han delade med sig av sitt kunnan­de och sin energi åt ett stort antal orga­nisationer och samfund inom såväl den ekonomiska sektorn och vetenskapssam­fundet som samhället i bredare bemär­kelse. Han ihågkoms särskilt som Finska vetenskapssocietetens ständiga sekreterare och chefredaktör för Ekonomiska samfun­dets tidskrift.

Diskussionen i alla de föreningar, klub­bar och samfund han regelbundet besökte kommer att vara mycket fattigare utan hans engagerade inlägg.

Då Göstas livskamrat Eva avled år 1996 hade de varit gifta i mer än femtio år. Under fritiden stod särskilt segling och sommarstället i Sibbo honom nära. Gösta sörjs av sina bröders familjer, av övriga anhöriga, av vänner och kolleger samt av flera generationer studenter.

 

MAX ARHIPPAINEN