Neovius, Adolf Fritiof

f. 1830

d. 1895

I mars månad detta år afled i Helsingfors generallöjtnanten A. F. Neovius, som genom, mångsidig och mångårig allmännyttig värksamhet gjort sig förtjänt af sina medborgares erkännande och tacksamma hågkomst. Det händer icke ofta, i synnerhet i vårt land, att personer, som egnat sig åt militäryrket, äga håg och förmåga eller ens komma, i tillfälle att värka i sådana riktningar eller på sådant sätt som general Neovius.

Vanligen blifva hos oss högre militärpersoner, när de lämnat militärtjänsten, anstälda såsom medlemmar i högsta styrelsen eller såsom guvernörer, i hvilken senare befattning de ofta fördelaktigt utmärkt sig genom drift och ordningssinne, egenskaper, vid hvilka de under militärlifvet och uppfostran till detsamma tidigt fått vänja sig. Men den väg, Fritiof Neovius såsom militär från första början beträdde, var också en annan än de flesta andra militärers.

Efter att hafva genomgått kadettkåren i Fredrikshamn och vidare förkofrat sina kunskaper vid generalstabsakademin i Petersburg, egnade sig Neovius åt det militära undervisningsväsendet. Han var lärare vid åtskilliga krigsskolor i Ryssland och blef i sådan egenskap år I867 sänd till världsutställningen i Paris för att taga kännedom om undervisningsafdelningen vid densamma.

Såsom så många andra, hvilka från unga år bestämts för den militära banan i Ryssland, längtade Neovius tillbaka till fosterlandet. Denna hans varma önskan förvärkligades år 1871, då han utnämdes till direktor för kadettkåren i Fredrikshamn. På denna post stannade han till år 1885. Sistnämda år tog general Neovius afsked från sin statstjänst och flyttade till Helsingfors. Känd här sedan landtdagen 1882, då han första gången såsom representant för staden Fredriksihamn satt i borgareståndet, omfattades Neovius med vänskap och förtroende af alla, med hvilka han kom i beröring, och anlitades för befrämjande af en mängd gagneliga företag.

Bland stadsfullmäktige i Helsingfors invaldes Neovius 1888, men strängt upptagen, som han var, af många andra göromål, afsade han sig detta uppdrag, när han 189o hade fylt sextio år.

Finlands deltagande i världsutställningen i Paris 1889 hade i Neovius en varm befordrare. Han var en af de värksammaste vid bildandet af Sällskapet för Finlands geografi, Turistföreningen, Exportföreningen m.fl. företag, alla åsyftande fosterlandets bästa. Och då för några år tillbaka de nordliga trakterna af landet hemsöktes af missväxt och nöd, blef Neovius den ledande och lifvande själen i de kraftiga åtgärder, som vidtogos för att bispringa de hjälpbehöfvande. Ja, då han viste, att kunskap och bildning bäst besegra fattigdom och brist, stiftade han en förening «för folkskolor och elevhem», afsedd att befordra folkundervisningen, främst i de trakter, där hungersnöden härjat.

Från landtdagen 1882 till och med landtdagen 1894 var Neovius ombud för Fredrikshamn i borgarståndet, hvars förtroende och aktning han i fullt mått åtnjöt. Han visade sig ock där såsom en i alla afseenden insiktsfull, rättskaffens, oförskräkt och fosterlandsälskande man. Neovius hade ett känsligt lynne, men han hade vant sig att lägga band på det, hvarför han, såväl i öfverläggningsstriderna vid landtdagen som i umgängeslifvet i allmänhet framstod såsom en human, älskvärd person, värd att vinna tillgifvenhet och högaktning.

General Neovius utöfvade en betydande skriftställarvärksamhet. I tidskrifter och tidningar förekommo ofta af honom författade uppsatser, hvari han framstälde sina åsikter i dagens frågor och understödde de sträfvanden, som lågo honom om hjärtat. Född den 12 augusti 1830 var general Neovius vid sitt plötsligt inträffade frånfälle icke fullt 65 år gammal.

V.Ö.