Schantz, Märta von

✻ 9.4.1923

† 15.6.2014

Märta Johanna von Schantz föddes den 9.4.1923 och växte upp i Korsholm, där hennes far var lärare vid lantbruksskolan. Den 15.6.2014 gick hon bort, i Helsingfors. Mellan dessa dagar och orter rymdes ett långt och rikt liv i två länder.

Märta utbildade sig först till farmaceut. Under studietiden var hon mycket aktiv i den kristna studentrörelsen, speciellt inom SSKF – Svenska Studenters Kristliga Förening. Här lades också grunden till hennes internationella och ekumeniska engagemang. Några år arbetade hon bl.a. vid Apoteket Svanen. Sedan ansökte hon till missionärskursen och år 1954 skickade Finska Missionssällskapet henne till Sydvästafrika. I Namibia har vi märkt att finska farmaceuter kan nästan allt och duger till nästan allt. Märta blev skolinspektris i Kavango-området. Oftast rörde hon sig med oxkärra och wato, en urholkad trädstam. Invid de små enkla byskolorna sov hon i tält och fick sin dagliga hirsgrötmiddag hos lärarna.

Hon tyckte dock att farmaceututbildningen inte riktigt räckte till, så under sin första hemlandsvistelse utbildade hon sig till lärare vid Ekenäs seminarium. I Namibia verkade hon sedan som högstadie- och gymnasielärare i Okahao, Ongwediva och speciellt vid Oshigambo högstadie-gymnasium, ända till slutet av år 1983. Här hade hon främst hand om undervisningen i historia och afrikaans, ”ons gesamentlike moedertaal” (vårt gemensamma modersmål) som hon på sitt sarkastiskt-humoristiska sätt uttryckte det. Undervisningen gavs på ett språk som varken eleverna eller lärarna hade som modersmål. Senare byttes modersmålet och undervisningsspråket till engelska.

Som en väl påläst och engagerad historielärare tog hon upp aktuella samhälleliga och politiska synpunkter långt utöver den officiella apartheid-reglerade läroplanen. Hon uppmuntrade sina elever till att tänka självständigt, att fråga och att ifrågasätta. ”Hon placerade oss i ett vidare sammanhang” sade nyligen en av hennes elever. Tillsammans med sina kolleger gjorde hon skolan till ett av landets främsta och bästa läroverk. Många av det självständiga Namibias ministrar och ledare har varit hennes elever, och minns henne med värme.

Ännu efter sin pensionering år 1984 förde Märta mission och global fostran till skolor och församlingar i Finland. Hon var också en ofta utnyttjad tolk för utländska gäster. År 2000 fick hon SFV:s folkbildningsmedalj. De senaste årtiondena har Märta verkat aktivt som översättare. Hon har bl.a. översatt boken ”Två från Namibia”. Ännu så sent som i maj i år svarade hon för översättningarna av artiklar i Sjömansvännen / Finlands Sjömanskyrka.

På senare år har Märta inte kunnat röra sig mycket utanför sitt lilla hem i Eira. Hon fick regelbundet en hög böcker hemburna från biblioteket och höll sig à jour med den litterära och samhälleliga utvecklingen. Besöken och hjälpen av brorssönerna Johan, Hans och Christoffer med familjer uppskattade hon mycket.

Vi, hennes elever, kolleger, medarbetare och vänner, minns Märta som en klok, vidsynt och intensivt levande människa. Hon hade en fin humor och ett bra minne. Hon ”såg” sina elever, hon såg också släktens och vännernas barn. Med några vänner höll hon regelbunden telefonkontakt, bl.a. när det gällde lösande av korsord. Dem påminde hon också om ”det kommande glada återseendet”.

Olle Eriksson