F. 11.2.1915
D. 25.9.1990
Den 25 september 1990 avled barnträdgårdslärarinnan Ebba Schildt. Hon var född i Borgå den 11 februari 1915.
Ebba Schildts hela livsgärning ägnades de allra yngstas fostran och vård. Hon dimitterades om barnträdgårdslärare 1936, verkade i Imatra 1937-40 och vid Ebeneserhemmet från 1944 till 1962. Under denna tid handhade hon 1946-57 ledarskapet för de svenska barnträdgårdslärarkurserna. Från 1962 till 1977 var hon anställd vid Helsingfors stads svenska barnträdgårdar.
I ett viktigt brytningsskede efter våra krig kom Ebba Schildt att som ledare för den svenska barnträdgårdslärarutbildningen ge de unga lärarstuderandena en inriktning som byggde på Fröbels pedagogiska principer. När utbildningen omorganiserades och det nya svenska seminariet förlades till Jakobstad, föll det sig naturligt att hon skulle bli medlem i den nya läroanstaltens direktion. På så sätt kom hon att bli en förenande länk mellan det gamla och det nya, som genom Ebba Schildts förmedling på så sätt kunde övertaga det bästa i arvet efter Ebeneserhemmet, Hanna Rothman och Elisabeth Alander. I seminariets direktion verkade hon 1959-1976.
Att Ebba Schildt var en uppburen medarbetare och ledargestalt omvittnas av det faktum, att hon under en lång tid innehadeen rad viktiga förtroendeuppdrag inom sin kår. Hon var styrelsemedlem i de svenska barnträdgårdslärarnas förening 1948-69 och 1972-73. Föreningens ordförande var hon 1958-66. I den riksomfattande lärarorganisationen var hon styrelsemedlem och viceordförande 1952-63.
Då Svenska folkskolans vänner i början av 1960-talet kom att ägna en stor insats åt upprättandet av svenska barnträdgårdar i svenskbygderna, invaldes Ebba Schildt I styrelsen för föreningen, ett uppdrag som hon med stor insikt och plikttroget intresse handhade 1961-1976. Barnträdgårdarna grundades på de flesta orter som privata inrättningar. Sedan de visat sig oumbärliga för ortens barn , övertogs de steg för steg av kommunerna. I SFV:s styrelse var Ebba Schildt en uppskattad medarbetare. Bland hennes anförvanter och talrika vänner upplevdes hennes bortgång med saknad.
RAGNAR MANNIL