Slotte, Carl-Johan

f. 30.9.1933

d. 17.2.2017

Vilken betydelse har arkitekten för en skola, kyrka eller annan offentlig byggnad? Den frågan inställer sig när man betraktar Carl-Johan Slottes stora livsverk inom arkitekturen i Finland, med nordiska och europeiska förgreningar.

Ett kort svar på frågan är: arkitekten ger byggnaden en själ, atmosfär och anda, vid sidan av funktionaliteten. Carl-Johans svar till mig är betecknande för hans stora passion och kunskap som präglade hela hans långa livskarriär: ”Ritningarna är som partituret till en klassisk komposition av Mozart.”

Arkitekt Carl-Johan Waldemarsson Slotte föddes i Hammarland på Åland 30.9.1933 och avled 17.2.2017 på Aurorahemmet i Esbo. Vid sin död var han en uppskattad och känd arkitekt och de kyrkor, hem och offentliga byggnader han planerat väckte beundran på många håll i Finland, Norden och Europa. Vilket var hemligheten bakom Slottes lödiga livsverk inom arkitekturen? Ett svar kan sökas i den uthålliga flit och finurliga kreativitet som präglade hans lösningar till arkitektoniska utmaningar. Han började på sin bana på Arkitektbyrå Erik Kråkström redan år 1959, fem år före examen vid Tekniska högskolan i Helsingfors. Efter ett par år på SOK:s byggnads-avdelning i början av 1970-talet grundade Carl-Johan Slotte ett eget företag, Arkitektbyrå Slotte & Schütz, som fungerade framgångsrikt i nästan fyra decennier fram till år 2011.

Exempel på skolbyggnader som blivit föremål för Slottes flit och kreativitet är legio i de svensk- och tvåspråkiga regionerna i Finland. Grundskolor har byggts bland annat i Vasa, Kaskö, Kristinestad, Pedersöre och Ingå enligt Slottes ritningar. Finlandssvenska folkhögskolor bär i hög grad Slottes signatur: Vörå folkhögskola Breidablick, Evangeliska folkhögskolan i Vasa, Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, Kuggomskolan i Pernå, Västra Nylands folkhögskola samt kursgården, biblioteket och internatet på Lärkkulla-stiftelsens folkakademi i Karis är några exempel ur Slottes digra Curriculum Vitae inom skolbyggnationer.

De kanske mest bestående fotspåren har Carl-Johan Slotte lämnat inom kyrkorum och därtill besläktade byggnader på olika håll i vårt land. Från början planerade och förverkligade projekt är Bromarv kyrka, Kyrkans utbildnings- och kurscentrum i Järvenpää, och vidare kyrkorna i Solf utanför Vasa, Sund på Åland samt Rantasalmi och Neulamäki.

Större synliga renoveringar har Slotte planerat i kyrkorum på följande orter: Jomala och Kumlinge på Åland, Korsholm, Lappfjärd och Kauhajoki i Österbotten, Vichtis och Ingå i Nyland, samt i huvudstadsregionen Esbo domkyrka, Pauluskyrkan och krematoriet i Helsingfors. Som ett exotiskt exempel bör även nämnas Nikolaikyrkan i Fürstenberg / Eisenhüttenstadt i Tyskland, där Slotte år 1995 planerade en renovering och delvis förnyelse av kyrkan som skadats i kriget.

Bland pris han tilldelades kan nämnas första pris för Kyrkans utbildningscentrum i Träskända 1985, första pris för Olympia-kvarteret i Vasa, Kyrkans bildkonstpris 1989 för Rantasalmi kyrka, och Kulturfondens pris 1998 för Rastis lågstadium och allaktivitetshus i Helsingfors.

Som människa var Carl-Johan Slotte anspråkslös, kunnig och lyssnande. Själv karakteriserade han sin verksamhet på följande sätt: ”Att skapa arkitektur är att möta och vidga människans behov på ett djupare plan såväl andligt, socialt, estetiskt samt kulturellt och konstnärligt. Därför kan detta skapande inte förminskas till enbart ett tekniskt skapande.”.

Det ovanstående citatet påvisar Slottes exceptionella talang till tredimensionellt seende – att förena tid, plats och rum i en och samma byggnad. Minnesmärkena är många, och många är de människor som minns hans livsverk med tacksamhet.

Björn Wallén, direktor och vän

Lärkkulla-stiftelsen