Stenlund, Karin

f. 1930

d. 2004

Den 11 februari 2004 avled Karin Stenlund i Henriksdal, Kristinestad, i en ålder av 73 år. Hennes kropp kunde då inte längre stå emot den svåra sjukdom hon haft i närmare två år, men andligen var hon obruten in i det sista.

Karin Stenlund föddes i Henriksdal 1930 och bodde i byn hela sitt liv.

Tillsammans med sin make, Karl Alvar Stenlund som var yrkesverksam forsttekniker, bedrev hon grönsaksodling på jordbruket. Under 35 år bedrev hon även taxirörelse och skjutsade generationer av Henriksdalsbarn till skolan. Hon visade tidigt ett aktivt samhällsintresse, som från och med mitten av sextiotalet tog sig uttryck i en lång rad förtroendeuppdrag. Hon gjorde en stor insats såväl lokalt på gräsrotsnivå som regionalt och i rikspolitiken.

År 1965 blev hon medlem i kommunfullmäktige i Sideby. Vid kommunsammanslagningen 1973 invaldes hon i stadsfullmäktige i Kristinestad och kvarstod på denna post till 1984. Under ett tjugotal år innehade hon ett stort antal kommunala förtroendeuppdrag i Sideby kommun och Kristinestad. Hon representerade även hemorten i interkommunala sammanhang som till exempel Svenska Österbottens landskapsförbund, SÖFF och Lappfjärds folkhögskola. För sina insatser belönades hon 1978 med Finlands Vita ros av första klass med guldkors.

I Svenska folkpartiet verkade Karin inom lokalavdelningen i Härkmeri och Svenska kvinnoklubben i Kristinestad. I rikspolitiken satt hon även med i Svenska folkpartiets centralstyrelse under en period, och var kandidat i riksdagsvalet 1972. Hon var också ledamot av kyrkofullmäktige i Sideby under några år.

Parallellt med sitt engagemang i politiken verkade hon inom många organisationer i hemtrakten. I början av femtiotalet tog hon initiativ till Henriksdals marthakrets och var sedan dess ordförande under ett tjugotal år.

Inom 4H-rörelsen innehade hon ledande uppdrag både lokalt, regionalt och nationellt. Karin var aktivt med när Kilens hembygdsgård grundades i slutet av sex­tio­talet, och var med i dess beslutande organ ända fram till sin död.

Hembyn Henriksdal och dess utveckling låg alltid Karin varmt om hjärtat. Hon var en av drivkrafterna bakom den organisation inom byn som på 1980-talet formades till Henriksdals byförening rf. Hon deltog aktivt i de många projekt som syftade till att föra byn framåt, ibland som ledare och idéspruta, och alltid som oförtröttlig talkoarbetare. Karin trivdes bäst när det hände saker och aktiviteten var på topp. Hon var den drivande kraften när byns 200-årshistorik utgavs, och skrev själv flera artiklar i denna bok. Karin var en person som såg möjligheter och inte problem och som inte lät sig nedslås av tillfälliga motgångar. Trots att hon blev änka redan vid 45 års ålder hade hon alltid både kraft och lust till att se mera till andra än sig själv. När hennes långa livsgärning nu är fullbordad står den som ett efterföljansvärt exempel för oss alla.

Hon sörjes förutom av barnen Peter, Agneta och Åsa med familjer också av släkt och vänner.

ANDERS TEIR