F. 22.2.1907
D. 17.1.1991
Folkskolläraren Lennart, "Lenni", Stenman avled den 17 januari 1991 i Karleby. Han föddes den 22 februari 1907 och dimitterade från Nykarleby seminarium 1929. Han bodde därefter hela sitt liv I Gamlakarleby där han blev en stor personlighet som lärare , manskörssångare, konsthantverkare , målande konstnär ochidrottsman , men främst som personifiering av Karlebynejdens godmodiga humor.
Lenni Stenman var osvikligt lojal och trogen mot sina medmänniskor, en egenskap som han ärvde från barndomshemmet i Tasta i Nedervetil. Han var denfjärde av sju syskon som alla blev verksamma som, eller förknippade med lärare och byggare. Faderns timmermanskonst gick både som naturligt arv och som hantverkstradition vidare till Lenni som hade snide, både i trä och metall , som vurm. Han var naturligt nog slöjdlärare största delen av sitt liv och efter pensioneringen begåvade han sina talrika släktingar och vänner med smidda och snidade prydnadsföremål , möbler och musikinstrument. Lenni har tillsammans med syskonen hållit hemgården på Tasta pietetiskt i skick, trots attden i närmare femtio år stått tom. Tolvmans på Tasta är därför nu en stilrent bevarad österbottnisk bondgård, som sådan en pärla.
Både som människa och samhällsdanare var Lenni Stenman den stora idealisten . Redan som tolvåring grundade han och åtta jämnåriga pojkar enidrottsförening där medlemmarna måste lova att inte röka, dricka eller gifta sig. Alla nio höll de två första löftena men naturligt nog inte det tredje . Så också Lenni, som med sin första hustru och lärarkollegan Gunnevi Jaatinen bildade familj. Gunnevi Stenman dog tidigt bruten av sjukdom och också Lennis andra hustru Inga Cygnell, föddTeir, är mänskligt sett för tidigt bruten av sjukdom. Lennis ljusa livsmod och kärleksfulla stöd till sina livsledsagare var också denegenskap som kanske gjort det djupaste intrycket på oss som minns honom.
Under kriget var han en utomordentlig och uppskattad ledare för arbetsterapin vid krigssjukhuset i Jakobstad. Han var kompanichef och blev sedermera premiärlöjtnant.
Idrotten tog Lenni som det lekfulla allvar den bör vara. Han var mångsysslare, men hans naturliga talang var skidlöpning där han i ungdomsåren var SFS-mästare. Han var med om att grunda Wihveli, en förening som 1955 byggde en av de första och fortfarande mest charmiga skidstugorna i Äkäslompolo. Stugan är ritad av Lenni.
Lenni hade en enastående förmåga att I de mest vardagliga situationer se humorn och att förmedla denna till sin omgivning. Han var närmare 40 år legendarisk redaktör för Gamlakarleby manskörs förstamajtidning, Nattens Dagblad, där körens verksamhet och samhällets gång beskrevs i en krönika med få ord och med ett varmt budskap, till och med när den satiriskt drabbade samhälleliga synder, ogina annonsörer eller grannstaden Jakobstad och dess sångarbröder. Lenni var hedersmedlem i GM.
Lenni Stenman gav högsta värde åt det estetiska och vackra. Hela hans väsen, både i yrke och vardag, präglades av detta. Han fick det sköna att framträda allt bättre och det tunga att vara lättare att bära. Om man mötte honom tillfälligt, om man hade haft honom som lärare under fleraår av skolgång, om man som sårad frontman av honom hjälpts tillbaka till en drägligare tillvaro , om man haft honom som idrottsvän eller sångarbroder eller ledsagarei ett helt liv, så skildes man alltid från honom med ett leende på läpparna och med lättat sinne. Så också nu fast han lämnat oss för sista gången.
SVANTE STENMAN