✻ 26.9.1925
† 26.11.2016
Redaktören och författaren Nils-Börje Stormbom avled 91 år gammal den 26.11.2016 i sin hemstad Vasa. Han var född den 26.9.1925.
Stormbom började sin karriär som kulturredaktör på Vasabladet år 1947. I Vasa träffade han vid unga år sin blivande maka Anja (f. Piilikangas). De var tillsammans i hela 74 år.
År 1951 flyttade paret till Helsingfors där Stormbom arbetade som chef för Hufvudstadsbladets kulturredaktion åren 1951-64. Som medarbetare lyckades han rekrytera många av tidens unga och begåvade skribenter.
Vid sidan av sitt arbete som journalist började Stormbom översätta finsk litteratur till svenska. År 1954 utkom Väinö Linnas ”Tuntematon sotilas”. Till skillnad från majoriteten av den finskspråkiga pressens i huvudsak kärva kritik betraktade Hbl:s Stormbom boken som ett mästerverk. Ett år senare översatte han boken till svenska.
Linnas så kallade torpartrilogi ”Täällä Pohjantähden alla” (1959-62) översattes direkt från manuskriptet, och boken utkom sålunda samtidigt både i Finland och Sverige.
Förutom Linna översatte Stormbom verk av bland annat Joel Lehtonen, F. E. Sillanpää, Eino Leino, Lauri Viita, Mika Waltari, Arvo Turtiainen, Hannu Salama, Eeva Joenpelto, Jorma Ojaharju och Alpo Ruuth samt Urho Kekkonens sk. ”kvarnbrev” och memoarer. Det viktigaste verket i Stormboms egen produktion är monografin Väinö Linna, där den uppståndelse som Linnas verk åstadkom analyseras grundligt.
Övriga egna verk är diktsamlingarna ”Fragment”, ”In memoriam” och ”Notiser” samt essäsamlingen ”Pejlingar”. Senare utkom ännu en monografi i två delar om Vasabladets legendariska chefredaktör Edvin Sundquist.
Efter Hufvudstadsbladet anställdes Stormbom vid Rundradion. Under generaldirektör Eino Repos tid arbetade han som chef för enheten för långsiktsplanering. Senare utnämndes han till generalsekreterare för Nordvisionen.
Förutom sitt egentliga dagsarbete verkade han bland annat som chefredaktör för Nya Argus, redaktör för tidskriften Horisont, inom Eino Leino-sällskapet samt som styrelseordförande för Lilla Teatern åren 1967-78.
Stormbom var också en entusiastisk idrottsman. I sin ungdom var han en skicklig fotbollsspelare som senare ivrigt följde med olika sportgrenar.
”Bommen” var känd för sin skarpa humor och var ofta en central person i många diskussioner och debatter. År 1971 tilldelades Stormbom Pro Finlandia -medaljen och 1977 Eino Leino -priset. Presidenten beviljade Stormbom professorstitel år 1978.
Solveig Stormbom
Synnöve Stormbom-Seppälä
Tapani Seppälä
skribenterna är professor Stormboms döttrar samt svärson.