✻ 16.11.1944
† 23.8.2014
Bibliotekarien, frilansskribenten och medborgaraktivisten Bror Fredrik Therman avled efter en plötslig sjukdomsattack den 23.8. Med honom förlorade Svenskfinland en engagerad och inspirerande eldsjäl.
Fredrik bodde som barn på Linnankoskigatan i Helsingfors med föräldrarna, modersmålsläraren Elsa Therman och rektor Tor Therman och den österbottniska mormodern Tyra Ek. Av föräldrarna ärvde han ett starkt intresse för litteratur och kultur. Som 8-åring flyttade Fredrik med mamma och mormor till ett egnahemshus i Kilo. Somrarna fram till 1970-talet tillbringades på ön Furuskär nära Karleby.
Sin skolgång inledde Fredrik i pappas skola Zillen och fortsatte i Grankulla. Han blev student 1965 och studerade matematik, fysik, kemi och filosofi vid Helsingfors universitet. Han avlade biblioteksexamen vid Social- och kommunalhögskolan 1973. På 1990-talet utbildade han sig till informatör vid Åbo Akademi.
Sin yrkesinsats gjorde Fredrik som bibliotekarie i Kyrkslätt 1974-76 och 1979–86, i Esbo stadsbibliotek 1989–2003 och i Arbis bibliotek i Helsingfors 2003–2007, tills han blev pensionär och frilansskribent. Han var teatersekreterare på Wasa teater 1977–1978.
Fredrik var en mångsysslare. I sin ungdom grundade han med sin klasskamrat och vän Bo-Eric Rosenqvist teaterföreningen Svalan. Fredrik skrev sketcher/korta skådespel på beställning. Bo-Eric och Fredrik uppträdde på Arbis, Hangö teaterträff, Soc & Koms fester etc. Fredrik älskade musik. Han spelade gitarr och sjöng på många stora och små fester.
Han skrev teater- och bokrecensioner i tidskriften Löntagaren i närmare 40 år. Han var aktiv i ett otal föreningar. Han jobbade länge med invandrarfrågor. Alla araber i hemstadsdelen Vallberget i Esbo började hälsa på Fredrik, då han ofta hade sin afrikanska PEACE-mössa på sig. Han kunde umgås på åtta språk.
Men framför allt var fredsrörelsen Fredriks livsintresse. I många år var han styrelsemedlem i Finlands Fredsförbund. Han var uppskattad ordförande för Svenska Fredsvänner i Helsingfors i över 20 år, från 1992 till sin död. Då han kände sig trött och ville sluta, gick styrelsen inte med på det: ”Vem kan komma med nya idéer, vem ska man intervjua i radion och TV om fredsfrågor, om inte Fredrik?”
I tidskriften Fredsposten fick Fredrik förena sitt fredsengagemang och sin passion för skrivande. Han var chefredaktör 1998–2000 och fortsatte därefter som redaktionsmedlem och lokalredaktör i Helsingfors. Speciellt uppskattade var hans kåserier med titeln Fred och Fröjd som han skrev under signaturen Fredman.
Vi lärde känna Fredrik som en hjälpsam medmänniska och en känslig konstnärssjäl. Men han gillade inte ”small talk”, gav sig inte ro att syssla med oväsentligheter, när det fanns så mycket som han ville få gjort. Fredrik var en stor humanist, som tog hänsyn till både människorna och miljön. Han levde som han lärde, hade enkla levnadsvanor och cyklade bl.a. ofta till möten.
År 1996 gav Fredrik ut sina memoarer Varats lätthet. Han hade ända till slutet kvar sin sprudlande energi och skaparkraft. I juni blev han färdig med manuskript till en ny bok Tro, hopp och lite till med essäer, minnen och en hel del humor. Boken har postumt getts ut av de anhöriga.
Fredrik sörjs närmast av hustrun Jatta Krug, barnen Mattias och Tyra med familjer och hustruns barn Sunni och Susanna med familjer.
Ulf Särs, Yrsa von Hertzen
ordförande och vice ordförande för Fredspostens redaktionsråd