Törne, Per Olof von

f. 6.2.1882

d. 23.10.1940

Den 23 oktober år 1940 avled professorn vid Åbo akademi Per Olof von Törne efter en tids sjukdom. Med honom bortgick i sin fulla arbetskraft en av våra främsta svenska historiker. Född år 1882 hade von Törne tidigt ägnat sig åt historiska studier. Efter år 1903 ernådd fil. kand.-grad bedrev han forskningar i Italien. bl.a. vid Vatikanarkivet, och framlade år 1907 det första resultatet av dem i en akademisk avhandling. Bliven filosofiedoktor samma år, fortsatte von Törne sina forskningar under resor i Frankrike, Tyskland, Italien och England. År 1911 hade han utnämnts till docent i allmän historia i Helsingfors. Här verkade han som akademisk lärare till år 1918, då han utnämndes till förste innehavaren av professuren i nordisk historia vid Åbo akademi, där hans verksamhet sedan dess var förlagd.

Per Olof von Törnes forskningar omspann vitt skilda tider och områden. Han hade först ägnat sig åt utforskning av den påvliga politiken under slutet av 1500-talet, ett ämne som sysselsatte honom ännu vid hans död, behandlade förbindelserna mellan påvestolen och Finland under medeltiden för att senare alltmera skildra nyare finländsk historia. I arbetet »Finlands riddarhus» tecknar han den finländska adelns historia som riksstånd med huvudvikten lagd på ryska tiden. Finlands öden efter skilsmässan från Sverige skildrar han i arbetet »130 år av Finlands historia (1809-1939)», som tillsvidare föreligger blott i manuskript. Såsom medarbetare i tvenne svenska världshistoriska verk har han behandlat olika tidsskeden. För övrigt har von Törne i ett stort antal uppsatser berört vitt skilda historiska problem. Betydelsefull var von Törnes verksamhet som redaktör för »Historisk Tidskrift för Finland» åren 1916–1924. Därigenom skapades en egen svensk historisk tidskrift i vårt land.

Såsom professor vid den nya akademien i Åbo upptogs von Törne av många omsorger. Undervisningen krävde sin tid, men von Törne ägnade sig även på annat sätt åt den akademiska ungdomen. Som studentkårens president tog han en representativ del i studentkårsverksamheten. Han gav också bidrag till den i akademiska kretsar utgivna tidskriften Granskaren och sparade sig ej heller, då det gällde att utåt representera akademien.

P.O. von Törnes sällskapliga väsen lämpade sig utmärkt för föreningsverksamhet. Under Helsingforstiden hade han varit med om att starta »Svenska studenters historiska förening», vars första ordförande han var. I Åbo verkade han på liknande sätt i därvarande Historiska Samfund. I de nordiska historikersammankomsterna tog han städse del, hållande föredrag eller på annat sätt bidragande till samvaron. Hans briljanta språkkunskaper och stora världsvana gjorde honom särskilt skickad att företräda vårt land vid de internationella historikerkongresserna och i de internationella historikerkommitteerna. Här utförde han ett nyttigt arbete för våra förbindelsermed den utomskandinaviska historikervärlden.

Men det var ej blott bland historikerna von Törne rörde sig. Hans sinne var öppet för det, som omgav honom. Det politiska livet tillvann sig hans intresse, ehuru han ej aktivare kom att delta däri. Åt skyddskårsverksamheten ägnade han sig med intresse, och han fann också tid övrig för andra samhälleliga institutioner, såsom Röda korset m.fl. Då han under ett antal år innehade jordagods i Pernå socken, visade han sitt intresse både för skola och biblioteksväsen i den omgivande bygden. P

er Olof von Törne rörde sig i de mest olika kretsar. Överallt framkallade underrättelsen om hans bortgång överraskning och saknad. Hans behärskade världsmannaväsen, hans stora intresse för olika människor hade förskaffat honom talrika vänner. Ett stort tomrum kvarlämnar han därför så i historikervärlden som den stora umgängeskrets han tillhörde.

Eric Anthoni