Ulfvens, Gustav

f. 1925

d. 23.2.2007

Äldre lektorn Gustav Edvin Ulfvens avled den 23 januari i Vasa, drygt 82 år gammal. Med honom gick en kunnig skolman och engagerad humanist ur tiden.

Gustav Ulfvens växte upp på hemgården i Töjby, Korsnäs, i kretsen av en stor syskonskara. Han visade tidigt begåvning och intresse för studier. Hans lärare i folkskolan ville att han skulle fortsätta vid läroverk men familjen hade inte ekonomiska möjligheter. Han kom därför att hemma, vid sidan av arbetet på gården, ägna sig åt självstudier, i början av intresse och kunskapsbegär, senare med sikte på examen för ett kommande yrke. Han hade inga svårigheter att på egen hand orientera sig i olika ämnen.

Gustav Ulfvens kom tidigt med i ungdomsarbetet i byn. Han spelade teater, höll tal, planerade och inspirerade. När han läste dikter gjorde han det med klar diktion och stor inlevelse. Här röjde han sitt sensuella väsen och sin konstnärliga läggning, sin förankring i humanism och kultur. Det var på många sätt en lycklig barndomsoch ungdomstid han hade i hemmet och byn. Livet igenom kände han stor samhörighet med denna miljö som i hög grad formade hans livssyn.

Kriget kom och sopade undan idyllen och glädjen. Motgångar och problem kastade långa skuggor över hans liv. Det var inte lätt för honom att återfinna livsglädje och optimism. Men han kunde uppbåda en inre styrka som öppnade nya vägar mot framtiden. Så kom han tillfälligt att engagera sig som folkskollärare i hemkommunen och hans intresse länkades in på undervisning. Han fortsatte nu självstudierna mera målinriktat och avlade studentexamen vid Vasa svenska lyceum.

Det blev studier vid Helsingfors universitet, där han tog fil.kand.-examen med svensk litteratur och nordisk filologi som huvudämnen. Sin examensavhandling skrev han om stilen och språket hos Jarl Hemmer, en skald som han kände frändskap med i fråga om livssyn och sensibilitet. Hemmer blev för honom en central författare som han gärna återvände till. De dikter han själv skrev i unga år – han var en utpräglad konstnärssjäl – hade mycket gemensamt med Hemmers diktning.

Gustav Ulfvens arbetade först som lärare i Helsingfors men flyttade snart till Vasa, där han vid flicklyceet och övningsskolan utförde sin livsgärning som lektor i modersmålet och latinet. Han värdesatte högt den vakenhet och det intresse för litteratur och svenska som speciellt eleverna i flicklyceets gymnasium visade. Själv skaffade han sig genom flitiga studier en djup klassisk bildning. Denna inriktning gjorde det möjligt för honom att översätta och bearbeta den antika skalden Horatius sånger och texter vilka sedan gavs ut i en av Carl-Gustaf Lilius illustrerad bok på Scriptum. Han utförde en märklig insats genom att bearbeta de latinska texterna i en tid då antiken förefaller allt mera avlägsen.

Gustav Ulfvens elever vittnar om hans naturliga empati, hans intresse för deras utveckling och bildning. Han hade förmåga att i undervisningen väcka, lära och lyssna, som en god pedagog skall göra. Pensionärsåren förflöt i tecknet av ständiga studier. Kunskapsbegäret avtog först när sjukdomar kom i ålderdomens höst. Men han bar sina plågor med stoiskt lugn. Gustav Ulfvens sörjes närmast av dotter och son med familjer.

LEVI ULFVENS