Nils Wahrman avled den 22 mars 2016 och enligt hans önskan förekom ingen uppvaktning, inga ceremonier vid griften.
Likt poetens ord: jag skall vandra - ensam utan spår
Men Nisse var en känd Grankullaprofil, och en god pedagog som han lämnar oförglömliga spår hos generationer av elever.
Nils Wahrman föddes den 3 juni 1934 och han växte upp i Bensows barnhem i Grankulla. Efter en tid som krigsbarn på Öland skrevs han1943 in i Grankulla samskola. Han avlade studentexamen 1953 och studerade därefter nordisk filologi, litteratur och historia vid Helsingfors universitet. Efter sin examen arbetade han några år i Akademiska bokhandeln i Helsingfors men 1963 var han tillbaka i sin gamla skola, nu som timärare i modersmål och litteratur. Han undervisade även i historia och han verkade som skolans bibliotekarie. I de legendariska biblioteksfesterna, som samlade medel för skolans bokinköp, men som samtidigt gav glans både åt skolan och samhället omkring, var han en drivande kraft. Han gjorde också en insats i det kommunala livet i Grankulla.
År 1977 var privatskolans saga all. Grankulla samskola delades i kommunal grundskola, Hagelstamska högstadiet, och Gymnasiet Grankulla samskola. Till lycka för högstadiet kompletterade Nisse sin utbildning och kunde anställas där som modersmålslektor. I gymnasiet undervisade han även i livsåskådning.
I Hagelstamska högstadiet var Nisse några år biträdande rektor. Han hade en speciell förmåga att se och handha elever med speciella behov. Han var elevkårens handledande lärare, skötte morgonsamlingar, övade in skådespel, skrev även skådespel och regisserade. Han var festgeneral inte enbart för julfesterna; för skolans högtider inövade han dikter med eleverna. Även gossar ingen annan kunde tro skulle få ett versmått över sina läppar steg fram på scenen och reciterade.
Men ändå är det vardagen med Nisse som finns kvar i elevernas minne, hans trygga hantering av klassrumssituationen, hans distinkta och vårdade språk, hans orientering i den finlandssvenska litteraturen. De grammatikregler han inpräntat följer dem livet ut.
Efter sin pensionering år 1994 gladde oss Nisse när han någon gång kom på besök i skolan, inte minst på kvinnodagen!
Vi, som i många år var hans kolleger och som även fått finnas bland hans vänner under två decennier efter hans aktiva tid, gläder oss åt minnen av en god gemenskap.
Marianne Lindberg
Siv Lindholm