F. 14.7.1910
D. 17.3.2002
Akademiker Nils Christian Westermarck avled stilla söndagen den 17.3.2002 på Bolarskogs sjukhus i Esbo. Med honom gick en de mestframstående nordiska lantbruksekonomerna ur tiden. Hans insatser inom nationella och internationella vetenskapliga och fackliga organisationer på lantbruksekonornins och lantbrukets område var stora.
Nils Christian Westermarck föddes den 14.7.1910, avlade studentexamen 1928 vid Nya svenska samskolan och agr.o.forstkandidatexamen vid 21 års ålder. Han fick tjänst som sekreterare på Fjäderfäskötarnas förbund. Under tiden i Tavastehus gifte han sig med Tuulikki Haverinen, med vilkenhan fick tre söner. Är 1937 blev han distriktsagronom vid Betesföreningen. Nils Westermarck disputerade år 1940med en avhandling om fjäderfäskötselns arbetsekonomiska problematik.
År 1939 utsågs han till byråchef för Nylands folkförsörjningsdistrikt. Detta ledde till att han handhade olika tjänster inom det nygrundade Folkförsörjningsministeriet ända tills han tillträdde en lärartjänst vid Helsingfors universitet. Men redan 1947 kallades han till professuren I lantbruksekonomi vid lantbrukshögskolan i Ultuna. Han fortsatte att forska och återvände till Finland 1949 sedan han utnämnts till den svenskspråkiga professuren I lantbruksekonomi vid Helsingfors universitet. Han avgick från tjänsten 1973.
Nils Westermarck kom under sin tid på lantbrukshögskolan i Sverige i nära kontakt med det marginalistiska sättet att beskriva lantbruksföretagets ekonomi. Den s.k. bidragskalkyleringen blev under 60- och 70-talen en allmän metod vid driftsplaneringen på lantbruksföretagen i de nordiska länderna. Nils Westermarcks insats betydde mycket för introduktionen av metodiken i Finland. Insatsen förstärktes av hans position som ordförande för Svenska lantbrukssällskapens förbund I Finland.
De små familjejordbruken var också föremål för Nils Westermarcks intresse somforskare. Han var övertygad om familjejordbrukensöverlägsenhet. Han talade för ett holistiskt betraktelsesätt av lantbruksföretaget, dit förutom jordbruk också skogsbruk och biförtjänster hör. Ett nytt område för forskning och undervisning var landsbygdssociologi. Nils Westermarck bedrev tvärvetenskaplig forskning och angrep problemen från ekonomisk, sociologisk och behavoristisk utgångspunkt.
För internationellt samarbete hyste Nils Westermarck stort intresse. Han deltog första gången i en International Association of Agricultural Economists kongress år 1952 och inbjöd kongressen till Helsingfors år 1955. Han utsågs även till medlem i styrelsen och senare till president för IAAE.
Nils Westermarck har också bl.a. som vice ordförande deltagit i arbetet inom lantbruksproducenternas internationella fackliga organisation International Federation of Agricultural Producers, IFAP, som grundades 1947. Möjligheterna att påverka var enligt honom långt större I IFAP än via vetenskapliga organisationer. Han ansåg att lantbruket i gemen mera är en livsforn, än ett ekonomiskt företag och att det är de politiska besluten som oftast är avgörande. Denna uppfattning stärktes av de intryck han fick under sina resor i alla världsdelar. Också det nordiska samarbetet intresserade honom starkt. Nils Westermarck utsågs till lantbruksminister i två regeringar, åren 1953 och 1970.
Nils Westernarcks forskning har varit som han själv uttryckte det mycket jordnära. Hans önskan var att resultaten direkt eller via rådgivning skulle kunna tillämpas i praktiken på den enskilda gården eller i näringen som helhet. Han hade för det mesta ett deduktivt grepp och han använde gärna statistiska metoder för att beskriva verkligheten.
Lantbruket i gemen var under långa perioder under 1900-talet en trögrörlig näring. Målsättningen var att uppnå självförsörjning med livsmedel för en växande befolkning och att trygga sysselsättningen för så många som möjligt. Nils Westermarcks forskning går i många fall ut på att underlätta en sådan utveckling
Den mänskliga faktorn i gårdsbruket tilldrog sig det största intresset hos Nils Westermarck. Detta kan även ses som ettuttryck för att han tidigt insåg att den statiska perioden inom näringen höll på att ta slut. Vid snabbare strukturella förändringar krävs ansenliga företagaregenskaper hos aktörerna. Detta intresse har också resulterat i ett flertal forskningsrapporter, ofta med tvärvetenskapliga inslag.
Det skulle föra för långt att här räkna upp alla de organisationer och företag I vilka Nils Westermarck gjort en insats. Republikens president utsåg honom till akademiker 1980. Nils Westermarck varledamot i ett flertal vetenskapliga akademier och han tilldelades höga utmärkelsetecken ur inhemska och utländskaordnar.
P.g.a. sina insatser och sitt vinnande utåtriktade väsen fick Nils Westermarck en synnerligen vid kontaktyta till det omgivande samhället. Hans personliga kontaktnät sträckte sig runt hela jordklotet.Men den lilla enskilda människan eller "den flitiga örtagårdsmannen i vår Herres vingård", som han ofta uttrycktedet, stod hans hjärta närmast.
Det är en synnerligen stor skara som beklagar bortgången av den nordiska lantbruksekonomins Grand Old Man. Man minns hans resliga gestalt och hansödmjuka och optimistiska inställning till livet. Han var som en människa skall vara.
K.J. WECKMAN