Wikman, Hjalmar

f. 22.5.1926

d. 29.1.1995

Lektor, fil.kand. Hjalmar Adolf Wikman avled den 29 januari 1995 efter ett par års sjukdom.

Hjalmar Wikrnan var född 22.5.1926 i Vörå. Genom skriftliga alster bland annat i hembygdstidningen Rågens rike och under de senaste åren i Skolhistoriskt arkiv betygade han sin kärlek till hembygden.

I den sistnämnda tidskriften dokumenterade han kända bildningsprofiler i Vörå. Den sista uppsatsen, Henrik Backlund - trotjänare i Vörå, publicerades efter hans död.

Med undantag för två års tjänstgöring vid Vörå folkhögskola tjänstgjorde Hjalmar Wikman på andra orter än Vörå, den längsta tiden i Korsholm. Hjalmar Wikman hörde till den s.k. begåvningsreserven som inte hade ekonomiska möjligheter att besöka läroverk. Efter folkskolan besökte han Vörå slöjdskola. I likhet med många andra i samma situation fann han sin väg till Nykarleby folkskollärarseminarium. Han erhöll kompetens som folkskollärare år 1951. Han fick tjänst i Borgå lk, Jackarby. Därefter tjänstgjorde han som s.k. andra lärare vid Vörå folkhögskola under åren 1953-1955.

Han avlade studentexamen vid Vasa svenska samskola som privatist år 1956. Därefter fortsatte han sina studier vid Helsingfors universitet med nordisk filologi som huvudämne. Efter avlagd fil. kand.-examen år 1963 och auskultering vid Svenska normallyceum fick han tjänst vid Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi. Han uppmanades att söka lektorstjänst vid Korsholmsnejdens försöksmellanskola som inledde sin verksamhet år 1964. Han var rektor vid denna skola tills den ombildades till försöksgrundskola år 1970. Med undantag för ett läsår vardera vid Vasa svenska lyceum och Vasa svenska samskola tjänstgjorde han som lektor i modersmålet vid Korsholms högstadium tills han avgick med pension år 1986.

Hjalmar Wikman kom något motvilligt att dras med i skolreformerna på 1960- och 1970-talen. För den uppgiften hade han en god grund i sin gedigna lärarutbildning och sin tjänstgöring i olika skolformer. Det kan nämnas att han även hade tjänstgjort som lektor i modersmålet vid Nykarleby seminarium under höstterminen 1959. Hans tveksamhet inför grundskolreformen bottnade i fruktan för en nivåsänkning som skulle äventyra ungdomarnas fortsatta studier och yrkesval.

Hjalmar Wikman åtog sig inte gärna förtroendeuppdrag utan ägnade helst sin tid åt att samvetsgrant utföra sina tjänsteuppgifter. Han satt i styrelsen för den lokala lärarföreningen och i Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige. Under senare år innehade han också förtroendeuppdrag i Vasa svenska församling.

Hjalmar Wikman var mångsidigt begåvad. Musik och slöjd hörde till hans särintressen. Han tjänstgjorde under många år som tillfällig organist i både Vasa och Korsholms församlingar. Han var särdeles pliktmedveten och noggrann i allt vad han utförde. Det är därför inte oväntat att han ställde stora krav på sin elever. Han krävde även mycket av sig själv och dessa krav fortplantade sig oftast till den närmaste arbetsmiljön. Hans kolleger visste att endast samvetsgrant arbete och gediget kunnande gällde för Hjalmar. Trots sin tveksamma hållning inför grundskolreformen kom Hjalmar Wikman att bli en bärande kraft i utvecklandet av metodiken för modersmålsundervisningen i heterogena grupper. Han delade gärna med sig av sina erfarenheter till sina kolleger. På så sätt har hans insats i skolreformens brytningsskede och dess första årtionden fått ett bestående värde.

Samuel Lindgrén