F. 20.4.1904
D. 24.9.1996
Rakel Wistbacka avled den 24 september 1996. Hon var vid sitt frånfälle 92 år. Rakel Wistbackas namn är intimt förknippat med folkskolan vid Djupsjöbacka iTerjärv. Det var här som hon utförde sitt livsverk som lärare och lärarhustru. Hennes verksamhet har satt djupa spår inte bara hos de många elever som har varit föremål för hennes undervisning, hon har betytt mycket också för bygden i stort.
Rakel Wis tbacka föddes den 20.4.1904. Hon var dotter till läraren Gustaf Wilhelm Pass och hans hustru Sofia. Gustaf Wilhelm Pass hade år 1901 tillträtt enlärartjänstvid den nybyggda folkskolan vid Djupsjöbacka och här kom han att verka fram till sin död år 1919. Det betydde att Rakel Wistbacka så att säga föddes in I skolans värld. Hon berättar själv i en artikel i boken "Skolväsendet i Terjärv intill 1960" om sin far och hans lärartid vid Djupsjöbacka. Efter attRakel Wistbackas far hade dött, fungerade hennes bror Rudolf under ett par år som lärare vid Djupsjöbacka skola. Efter honom tog Arne Wistbacka överlärarsysslan år 1924. Med honom hade Rakel Wistbacka ingått äktenskap samma år. Det betydde att Rakel Wistbacka nu blev lärarhustru med allt vad detta innebar under en tid när skolan I mycket utgjorde ett centrum i byn. I familjen föddes fyra barn, tre döttrar och en son.
Rakel Wistbackas hem utgjorde under en lång följd av år ett slags byns "gästgiveri". Gästvänligheten, som var en självklarhet, gjorde att hemmet blev ennaturlig samlingsplats för släktingar, vänner och bekanta - ända tills Rakel vid 90-års ålder drabbades av en förlamande sjukdom, som efter två år ändade hennes liv.
Kriget skördade tunga offer. Också familjen Wistbacka drabbades mycket hårt. Arne Wistbacka stupade den 8 november 1941 vid Hangöfronten. Maken, fadern och familjeförsörjaren var borta. Det var en tung tid för Rakel och barnen, men också för skolan och för hela bygden.
År 1942 beviljade dock statsrådet Rakel Wistbacka dispens för lärartjänst, och samma år antogs hon till ordinarie lärare vid Djupsjöbacka skola. Det betydde att hon kunde fortsätta det verk som hennes far, hennes bror och hennes make hade påbörjat. I över två decennier skötte hon denna tjänst, tills honpensionerades år 1964. Som sin kollega fr.o.m. 1951 hade hon sin dotter Berit Sjölind, som innehade lärartjänst vid Djupsjöbacka skola ännu drygt tvådecennier efter Rakels pensionering. Därigenom kom Rakel och hennes familj att tjäna denna skola i närmare 90 år.
Rakel Wistbacka blev något av en klockarmor för byn. Det var till henne som folk kunde vända sig i olika ärenden. Också om det framför allt var inom skolans väggar som hon utförde sin livsuppgiftvar hon aktiv även på många andram områden. Här kan framför allt marthaverksamheten ochsöndagsskolan nämnas. Överlag låg kristen verksamhet henne varmt om hjärtat och det var därför viktigt för henne att förmedla kristen tro ochtradition vidare till nya släktled.
När det gäller att karakterisera Rakel Wistbacka lånar jag ett citat ur ett reportage som ingick i tidningen Österbottningen med anledning av hennespensionering. Tidningsskribenten gav följande beskrivning av henne: "Hon har en sällsynt pedagogisk intuition både ifråga om fostran och undervisning och det levande intresset har gett resultat utöver det vanliga. Som människa är hon lugn och harmonisk och försynt, vilket allt gjort att det blivit en varm och vänlig atmosfär på hennes skola, där både elever och vänner funnit trivsel".
Jag hade själv förmånen att få ha Rakel Wistbacka som lärare. Jag kommer ihåg henne som en person som med stort intresse engagerade sig försina elever. Hon gav det bästa hon hade i tjänst för andra. Därför minns många henne med stor tacksamhet.
INGVAR DAHLBACKA