Zukale, Eduard

En av Svenskfinlands främsta idrottsledare, Eduard ”Bubi” Zukale, gick ur tiden den 2 mars 2008 i en ålder av 80 år. Han var född den 12 maj 1927. Om någon tagit som sitt livs uppgift att verka för barnens och ungdomens fysiska fostran så var det Bubi.

Bubi brukade säga att han var släkt med hela Europa. Fadern var österrikare medan modern, född von Collins, var ryssinna med tyskt-engelskt påbrå. Hon var kusin till general Harald Öhquist, som i hög grad kom att påverka Bubis liv. I samband med revolutionen flydde föräldrarna på general Öhquists försorg från S:t Petersburg till Helsingfors och tog finländskt medborgarskap. År 1939 flyttade familjen, nu med sex barn, till faderns hemställe i Österrike. I krigets slutskede ockuperade Sovjet den delen av Österrike där de bodde. Då återvände familjen till Finland. I sammanhanget fick den då 17-årige Bubi, igen på Öhquists försorg, inkallelse till vårt krig men hann bara till Danmark då det kom besked om att kriget tagit slut. Han fick dock delta i evakueringen av Porkala. Familjen kom att bosätta sig i en stuga på Jorf gård i Esbo. Här hade generalen antagligen igen ett finger med i spelet. I granngården Glims, som genom giftermål ägdes av en jägarbroder, överste Bertil Heinrichs, bodde nämligen Haralds syster Martha Öhquist, Esbos första hälsosyster.

Under vistelsen i Österrike hade Bubi sysslat med olika idrottsformer och fått utbildning i ledarskap. I Finland blev han en av pionjärerna beträffande handbollen. Före honom var bland annat Harald Hjelt, som marskalk Mannerheim under vinterkriget skickat till Sverige för att hämta handbollssporten till Finland. Handbollsförbundet grundades sedan år 1941. I Esbo, Bemböle, fick Bubi genast bruk för sin ledarförmåga. År 1946 blev det avbrott för militärtjänstgöringen i Dragsvik. Där ledde han damhandbollen inom Ekenäs IF. Handbollssporten hade introducerats i Ekenäs av en annan pionjär, dansken William Olsen i Fiskars. Själv tränade Bubi boxning med EIF-arna, som på den tiden dominerade boxningslandslaget. Bubi ordnade också danstillställningar i Ekenäs. Ända från Esbo kom ungdomar till danserna sittande på öppna lastbilsflak mitt i vintern.

Då Bubi blev civil satte han med sin oförlikneliga envishet igång hela Esbos idrottsliv. Han började i Bemböle, där det från tidigare fanns en idrottsförening, IF Start. Under Bubis ledning byggdes i slutet av 40-talet på talko den lilla sportplan som fortfarande finns invid Fallåker. Senare drev han med Jalle Åkerlund igenom föreningshusets tillbyggnad. I Köklax fanns också en idrottsklubb, Köklax Kamraterna, där en annan blivande ledare av format, Nils Lindstedt, etablerade sig. Snart uppgick de två idrottsklubbarna i Esbo IF, som kom att bli en ledande idrottsförening i Svenskfinland. Bubi fortsatte i slutet av 40-talet med boxning och arrangerade turneringar på Fallåker och i FBK-huset i Grankulla. På den tiden förekom det slagsmål i byarna. Bubi tog sig an ”slagsbultarna” och lärde dem boxning, varefter slagsmålen upphörde.

Under hela sin karriär inom idrotten ställde Zukale alltid trivseln och samvaron före segrarna. Att leda in ungdomen på sunda vägar var för honom den enda ledstjärnan. Nisse Lindstedt såg i sin tur till att det blev goda tävlingsresultat. På så sätt kompletterade de två varandra på ett lyckligt sätt. För att finansiera idrottsverksamheten gick den unge Bubi år 1947 resolut upp till kapellmästare George de Godzinsky och bad om en understödskonsert för föreningen. Utan att en enda gång ta arvode gav Godzinsky därefter konserter 25 år i följd till förmån för Esbo IF. Alltid för fulla hus. Godzinsky brukade därtill ta med sig andra stora namn, som då inte heller nändes ta betalt. Godzinsky kom härigenom att under flera efterkrigsår vara Esbos största idrottsfinansiär.

På sidan om Esbo IF gjorde Bubi en annan unik insats i Esbo. I hela 40 år medverkade han i kommunens idrotts/fritidsnämnd. Under alla sina år i nämnden såg Bubi bland annat till att idrotts- och fritidsbyråns tvåspråkighet knappast någonsin felade. Inte minst för detta tilldelades han Folktingets förtjänsttecken. Bubi spelade uppskattningsvis bortåt tusen handbollsmatcher för Esbo IF och var i cirka 50 år ledare för damhandbollslaget. Men mest tyckte han om att leda knattar (barnidrott). Det gjorde han i över 60 år. Han hann med tre generationer. Bubi var också en lång följd av år ordförande for Nylands och Åbolands Idrottsdistrikt, NÅID. Naturligtvis deltog han i Föreningen Finland-Österrike och var en tid dess ordförande. På sidan om idrotten drev han ett företag för kontorstillbehör. Hur han hann med allt är en gåta.

ULF JOHANSSON