Sandström, Tom

f.    12.5.1955
d.    18.1.2021

Finlands svenska hembygdsförbunds verksamhetsledare Tom Sandström har avlidit efter en överraskande sjukdomsattack. Tom kom att personifiera förbundet under sina nästan 35 år som för­bundsledare.

Förbundet (FSH) hade grundats 1983 och Tom Sandström efterträdde Guy Björklund 1986. Tom var socionom och blev senare pol.kand. Hans kommunal­politiska meriter var nog tungt vägande då han valdes till verksamhetsledare. Han hade som 26-åring invalts i Grankulla stadsfullmäktige. Han hade varit sekreterare i SFP i Grankulla och ordförande i lokala SU samt medlem i SFP:s ny­ländska kretsstyrelse. Han kom att sitta hela 27 år i stadsfullmäktige.

I kyrkofullmäktige i Grankulla svenska församling gjorde han ett digert dagsverke från 1983 och ända till sitt frånfälle, med ett kortare uppehåll. Han skulle under hela sitt liv kämpa för ett grönt Grankulla utan höghusbebyggelse.

Men det var inom hembygdsarbetet han kom att göra sin viktigaste insats. Många anser att hans initiativ att starta en egen tidning, Hembygden, var av avgörande betydelse att sammanlänka hembygdsarbetet i Svenskfinland, och att detta var hans största bragd. Liksom så mycket annat var det Tom som angav tonen och skrev artiklar och reportage. Tack vare tidningen lärde Tom känna föreningarna i hela Svenskfinland.

Han hade ett fenomenalt minne för namn och att han kände säkert fler finlandssvenskar än någon annan samtida, vågar jag påstå. Tom blev med tiden en vandrande uppslagsbok om Svenskfinland.

Tidningen stod närmast hans hjärta och här hade han en god medresenär och medhjälpare i sin hustru Inge-Britt, som delade hans intresse. Under somrarna i Västerö i Maxmo skärgård gjorde de exkursioner till olika delar av Österbotten, medan Nyland och Åboland utforskades under vårar och höstar.

Hans intresse för det tryckta ordet manifesterades i att han en kort period tog tjänstledigt för att jobba som journalist på dagstidningen Västra Nyland.

Betecknande för Tom var att han ständigt kunde förnya sig och inte fastnade i invanda rutiner. Tidigt införde han temat byggnadsvård på programmet och det blev en långkörare som än i dag intar en central del av seminarieprogrammen.

Lokalarkivet och speciellt hanteringen av gamla fotografier var och är en efterfrågad kunskap som förbundet har kunnat förmedla.

I dag står digitalisering i fokus för verksamheten, och här ligger Finlands svenska hembygdsförbund långt framme med den mångåriga satsningen. Tidningen Hembygden förnyades radikalt då styrelsen på Toms initiativ övergav tabloidformatet och övergick till veckotidningsformat.

Inge-Britt och familjens tre döttrar fick emellanåt ta del av husfaderns drömmar om att köra motorcykel – det förblev dock enbart en dröm. Han drabbades 2008 av en stroke som gjorde honom förlamad i vänster arm. Han kämpade tappert med rehabilitering och kunde trots sitt handikapp sköta sina arbetsuppgifter.

Vi är många som minns Tom med värme och saknar hans positiva livssyn och smittande skratt. Det bästa sättet att hedra Tom är att föra hans livsverk, hembygdsförbundet, vidare i hans anda.

Holger Wester