f. 26.5.1946
d. 14.9.2020
Kyrkoherden Eimer Wasström avled i Kyrkslätt efter en kort tids sjukdom 14.9.2020. Han var född i Helsingfors, blev student från Svenska Normallyceum 1967 och inledde sina studier i teologi vid Helsingfors universitet ett år senare. Eimer prästvigdes 1977. Redan under studietiden var han engagerad i ungdomsarbete, först i Markus församling och senare i Matteus. Åren 1980–1985 var Eimer ungdomssekreterare för svenskt församlingsarbete i Helsingfors och värd och verksamhetskoordinator på Lekholmen.
Efter femton år som adjunkt och kaplan i Kyrkslätts svenska församling utsågs Eimer till kyrkoherde i Sjundeå svenska församling. När han tillträdde 2000 hade Sjundeå församling delats på språklig grund. I Eimer fick man en ledare som arbetade för ett gott samarbete mellan de nya församlingarna. Det blev elva år av lugnt och sansat församlingsliv fram till pensioneringen. Eimer tyckte om prästens grundarbete att möta människor. Han hade inga vassa kanter: konfirmanderna såg honom med kaffekopp i handen, inte någon pekpinne. I sin predikan återkom han ofta till det tredubbla kärleksbudet – det var viktigt att älska sig själv också.
Eimer hade visioner och ambitioner även utanför arbetet och var alltid beredd att pröva något nytt. Han var en bollsportsmänniska; tidigare var det volleyboll som gällde, under senare år mest tennis. Eimer trivdes dessutom i köket, det blev matlagning med vilt, renkött och kryddiga korvar, och han var en av de grundande medlemmarna i Kyrkslätt-Sjundeå Munskänkar och ordnade vinresor till Europa.
Det viktigaste, livslånga intresset var ändå sång och musik. Inspirerade av den svenska gruppen The Vergers grundade Eimer med tre kamrater på 1960-talet gruppen The Prayers som var ett av Finlands första ståltrådsband som spelade gospelmusik. Gruppens första övningar hölls i Matteus församlings lokaler. Det blev en intensiv tid, som inte var helt fri från kontroverser. Musik med trummor och förstärkare sågs inte alltid med blida ögon i kyrkan. The Prayers turnerade och uppträdde både på svenska och finska i Finland. Prayers följdes av gruppen Stop, Listen, Follow som bl.a. besökte fängelser i början av 1970-talet.
Under senare år blev det jazz och körsång. I Sjundeå grundade Eimer jazzbandet 7th River Combo. Gruppen uppträdde ett femtiotal gånger under ca tio år och spelade bland annat på Baltic Jazz. Eimers jazzmässa uppförde man i Sjundeå och Vasa.
Allt Eimer företog sig genomsyrades av respekt för och omtanke om andra. Han var en bra lyssnare och en god vän. Ungdomsarbetet passade speciellt bra för honom; för många skriftskolungdomar var han både en ungdomlig förebild och en trygg fadersgestalt. Eimer hade en unik förmåga att inspirera, motivera och engagera.
En av Eimer Wasströms favoritpsalmer slutar med orden: ”Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn, du ser den inte nu men färdas dit.” Oväntat tog sjukdomen Eimer från hans många vänner till den seglatsen.
Christoffer Sundman
--
Patrik Flygar
Bernt Kaustell
Ismo Turunen
vänner och kolleger